Klimatet i vägen för verkligheten
Utan egna kunskaper kan man lätt tro på larm från FN:s klimatpanel IPCC, USA:s rymdstyrelse NASA och andra institutioner och på uppgifter om att jorden kommer att gå under om vi inte räddar den inom 10 år. Så sade också Al Gore på sin tid men hans klimat expert har nu fällts med miljardbelopp för forskningsfusk.
IPCC har inga egna forskare anställda utan ändrar rapporter så att de blir politiskt korrekta. IPCC har bara till uppgift att studera ev. mänsklig påverkan på klimatet men inte helheten som andra fristående och seriösa forskare redovisar. Klimatet är beroende av solens aktiviteter, molnbildning, jordens omloppsbana och av havsströmmar, men den helheten ägnar sig IPCC inte åt.
Koldioxid behövs för allt som lever och allt som växer. Genom växternas fotosyntes blir koldioxid och vatten med hjälp av solens ljus till kolhydrater. Solenergin omvandlas på det sättet till kemisk energi. Denna märkliga process som ingen forskare lyckats kopiera är en förutsättning för allt levande på jorden.
I USA, likt Europa, minskar utsläppen av koldioxid kontinuerligt och strukturerat. Under samma period som Nordamerika och EU minskat sina utsläpp (1,3 procent respektive 3,5 procent) har Mellanöstern ökat sina med 31,1 procent och Afrika med 22,8 procent. Den minskning som EU, OSS och Nordamerika gör äts tyvärr med råge upp av Mellanöstern, Afrika och länder som Kina.
Hade man i stället talat om miljö, utsläpp av plast i haven och dålig luft skulle jag haft större förståelse för detta som verkar vara ett politiskt jippo. Jag har själv sett hur allt pappers- och plastskräp dumpas direkt i havet i Hongkong som annars var kemiskt rent, en st. fluga såg jag. I Delhi slängs papper och plast just där du befinner dig, sedan rakas det ihop och eldas på kvällen. Inte konstigt att det blir litet dålig luft och att Himalayas is smälter när det är ett svart lager sot ovanpå.
Som en FB-vän skrev i går kväll ”klarar inte av att se på TV, det är klimat, klimat och klimat på längden och tvären, sen kommer anti-Trump och anti-Brexit”. Det är våra ”nyheter” det!
Fakta verkar också censureras. Börjar tro att vi är i händerna på Melinda och Bill Gates, George Soros och Monacos prins, han som lånade ut segelbåten.
Klimatet i vägen för verkligheten
Utan egna kunskaper kan man lätt tro på larm från FN:s klimatpanel IPCC, USA:s rymdstyrelse NASA och andra institutioner och på uppgifter om att jorden kommer att gå under om vi inte räddar den inom 10 år. Så sade också Al Gore på sin tid men hans klimat expert har nu fällts med miljardbelopp för forskningsfusk.
IPCC har inga egna forskare anställda utan ändrar rapporter så att de blir politiskt korrekta. IPCC har bara till uppgift att studera ev. mänsklig påverkan på klimatet men inte helheten som andra fristående och seriösa forskare redovisar. Klimatet är beroende av solens aktiviteter, molnbildning, jordens omloppsbana och av havsströmmar, men den helheten ägnar sig IPCC inte åt.
Koldioxid behövs för allt som lever och allt som växer. Genom växternas fotosyntes blir koldioxid och vatten med hjälp av solens ljus till kolhydrater. Solenergin omvandlas på det sättet till kemisk energi. Denna märkliga process som ingen forskare lyckats kopiera är en förutsättning för allt levande på jorden.
I USA, likt Europa, minskar utsläppen av koldioxid kontinuerligt och strukturerat. Under samma period som Nordamerika och EU minskat sina utsläpp (1,3 procent respektive 3,5 procent) har Mellanöstern ökat sina med 31,1 procent och Afrika med 22,8 procent. Den minskning som EU, OSS och Nordamerika gör äts tyvärr med råge upp av Mellanöstern, Afrika och länder som Kina.
Hade man i stället talat om miljö, utsläpp av plast i haven och dålig luft skulle jag haft större förståelse för detta som verkar vara ett politiskt jippo. Jag har själv sett hur allt pappers- och plastskräp dumpas direkt i havet i Hongkong som annars var kemiskt rent, en st. fluga såg jag. I Delhi slängs papper och plast just där du befinner dig, sedan rakas det ihop och eldas på kvällen. Inte konstigt att det blir litet dålig luft och att Himalayas is smälter när det är ett svart lager sot ovanpå.
Som en FB-vän skrev i går kväll ”klarar inte av att se på TV, det är klimat, klimat och klimat på längden och tvären, sen kommer anti-Trump och anti-Brexit”. Det är våra ”nyheter” det!
Fakta verkar också censureras. Börjar tro att vi är i händerna på Melinda och Bill Gates, George Soros och Monacos prins, han som lånade ut segelbåten.
Istid och kyrktorn
I dag är det vackert höstväder men frosten kom tidigt i år. Är det månde början till istiden som man varnade på 1960-talet som nu är på gång?
Själv har jag varit i Uppsala på ett månadsmöte, men jag slutar vid nyår eftersom det blir besvärligare och besvärligare att åka. Mellan buss och tåg är det tre minuter, och det klarar inte ens en tidsoptimist som jag av. Tågen verkar inte ha kommit riktigt i ordning efter sommarens Pendelbygge i Stockholm utan ersatts med bussar.
Nu övernattade jag i Uppsala, mitt emot Domkyrkan vars torn håller på att renoveras. För att arbeta i toppen av det tornet får man minsann inte ha varken höjdskräck eller liten blåsa. Säkerhetschefen var nere för lunch och informerade nyfikna personer. –Kan du se Stockholm? –Nej inte nu längre, osv. Vi fick också veta att tornet i nuvarande skick var byggt på 1870 –talet på kyrkan som är sedan 1400 talet och att plåten senast lagades på 1970 talet. Då hade byggledaren satt sitt namn på en blyplåt i toppen, bredvid åskledaren.
Jag tog en promenad förbi Ärkebiskopsgården också där SVT var med en filmkamera, och där det blommade tidlösor, ser ut som krokusblommor utan blad. De är mycket giftiga…
Sedan gick jag runt Gustavianum och tittade på runstenarna, bl a den med Triquetran på, innan jag fick kliva över en tiggare in i Domkyrkan för att hälsa på Emmanuel Swedenborg som jag brukar.
Även Gustav Vasa vilar ju i Domkyrkan och på tåget mot Karlstad fick jag sitta bredvid en annan åksjuk kvinna vars make i rakt nedstigande led härstammade från Gustav Vasa genom Erik XIV. Det har skrivits en bok nu om. Per Andersson heter författaren.
När jag skulle åka från Uppsala hade jag en biljett utställd till kl 18, men jag kunde inte motstå det nya fina tåg som gick kvart över fem. Litet dåligt samvete hade jag allt, så jag tänkte att det är kanske bäst att vara på toaletten när konduktören kommer. Jag gick längst fram i tåget sedan längst bak, men det var precis som på Värmlandstrafik, ingen toa. Sedan började det rabblas upp en massa små hållplatser på var km. När tåget slutligen kom till Stockholm hade jag ingen tid över och tåget kom in på en ny tunnelbaneplattform långt ned i underjorden med tre rulltrappor upp varav en dubbelt eller tredubbelt så lång som de brukar vara. Det var den nybyggda Pendeln jag hade åkt.
Istid och kyrktorn
I dag är det vackert höstväder men frosten kom tidigt i år. Är det månde början till istiden som man varnade på 1960-talet som nu är på gång?
Själv har jag varit i Uppsala på ett månadsmöte, men jag slutar vid nyår eftersom det blir besvärligare och besvärligare att åka. Mellan buss och tåg är det tre minuter, och det klarar inte ens en tidsoptimist som jag av. Tågen verkar inte ha kommit riktigt i ordning efter sommarens Pendelbygge i Stockholm utan ersatts med bussar.
Nu övernattade jag i Uppsala, mitt emot Domkyrkan vars torn håller på att renoveras. För att arbeta i toppen av det tornet får man minsann inte ha varken höjdskräck eller liten blåsa. Säkerhetschefen var nere för lunch och informerade nyfikna personer. –Kan du se Stockholm? –Nej inte nu längre, osv. Vi fick också veta att tornet i nuvarande skick var byggt på 1870 –talet på kyrkan som är sedan 1400 talet och att plåten senast lagades på 1970 talet. Då hade byggledaren satt sitt namn på en blyplåt i toppen, bredvid åskledaren.
Jag tog en promenad förbi Ärkebiskopsgården också där SVT var med en filmkamera, och där det blommade tidlösor, ser ut som krokusblommor utan blad. De är mycket giftiga…
Sedan gick jag runt Gustavianum och tittade på runstenarna, bl a den med Triquetran på, innan jag fick kliva över en tiggare in i Domkyrkan för att hälsa på Emmanuel Swedenborg som jag brukar.
Även Gustav Vasa vilar ju i Domkyrkan och på tåget mot Karlstad fick jag sitta bredvid en annan åksjuk kvinna vars make i rakt nedstigande led härstammade från Gustav Vasa genom Erik XIV. Det har skrivits en bok nu om. Per Andersson heter författaren.
När jag skulle åka från Uppsala hade jag en biljett utställd till kl 18, men jag kunde inte motstå det nya fina tåg som gick kvart över fem. Litet dåligt samvete hade jag allt, så jag tänkte att det är kanske bäst att vara på toaletten när konduktören kommer. Jag gick längst fram i tåget sedan längst bak, men det var precis som på Värmlandstrafik, ingen toa. Sedan började det rabblas upp en massa små hållplatser på var km. När tåget slutligen kom till Stockholm hade jag ingen tid över och tåget kom in på en ny tunnelbaneplattform långt ned i underjorden med tre rulltrappor upp varav en dubbelt eller tredubbelt så lång som de brukar vara. Det var den nybyggda Pendeln jag hade åkt.
Höst i Fablernas värld
Det är fortfarande varmt och skönt i ”verandavrån”, men hösten har pliktskyldigt kommit på allvar nu. De två eller tre tornsvalorna, som missat flyget för en månad sedan, tror jag åkte i helgen, exakt en månad efter de andra.
Riksdagen har öppnat med samma löften som varje år. –Nu skall det bli slut på våldet! Det sa de i fjol också men det har bara blivit värre och värre… Ingen tycks se elefanten i rummet.
Jag tror inte att folk är dumma, men känslostyrningen blockerar tankeförmågan och sedan tror man ju på vad som sägs i media.
Djuren är ju också människor, åtminstone i Fablernas värld. Grymheterna mot djur i Sverige har under sommaren eskalerat alltifrån ihjälsparkade, spetsade igelkottar, halshuggna katter, harar och svanar, brinnande och förgiftade hundar, för att nämna något.
Polisanmälningarna läggs ofta ner lika snabbt som de upprättas då förövarna inte verkar gå att finna. Som vanligt är det tyst om att detta i mångt och mycket är ett importerat problem, precis som mycket av det nya hatet mot judar som vi ser i Sverige idag.
Nu tar en fritidspolitiker bladet från munnen och skriver i ett FB-inlägg att tortera och skada djur är vanligt i Mellanöstern, det anses som en tuff, spännande och rolig lek som många barn och ungdomar ägnar sig åt, och de gör det för att uppfattas som modiga och starka.
Blir det grymheterna mot djur som gör att elefanten i rummet så småningom kommer att bli synlig?
Höst i Fablernas värld
Det är fortfarande varmt och skönt i ”verandavrån”, men hösten har pliktskyldigt kommit på allvar nu. De två eller tre tornsvalorna, som missat flyget för en månad sedan, tror jag åkte i helgen, exakt en månad efter de andra.
Riksdagen har öppnat med samma löften som varje år. –Nu skall det bli slut på våldet! Det sa de i fjol också men det har bara blivit värre och värre… Ingen tycks se elefanten i rummet.
Jag tror inte att folk är dumma, men känslostyrningen blockerar tankeförmågan och sedan tror man ju på vad som sägs i media.
Djuren är ju också människor, åtminstone i Fablernas värld. Grymheterna mot djur i Sverige har under sommaren eskalerat alltifrån ihjälsparkade, spetsade igelkottar, halshuggna katter, harar och svanar, brinnande och förgiftade hundar, för att nämna något.
Polisanmälningarna läggs ofta ner lika snabbt som de upprättas då förövarna inte verkar gå att finna. Som vanligt är det tyst om att detta i mångt och mycket är ett importerat problem, precis som mycket av det nya hatet mot judar som vi ser i Sverige idag.
Nu tar en fritidspolitiker bladet från munnen och skriver i ett FB-inlägg att tortera och skada djur är vanligt i Mellanöstern, det anses som en tuff, spännande och rolig lek som många barn och ungdomar ägnar sig åt, och de gör det för att uppfattas som modiga och starka.
Blir det grymheterna mot djur som gör att elefanten i rummet så småningom kommer att bli synlig?
Mo-dag, Ko-dag och intervju "over there"
“I would like to inform you the good news that you’re one of the few authors we have considered for a radio interview”. Mail från USA när jag kom hem från joggingturen, ja, jag har sagt det förut att gamla bilar går bättre och gamla kärringar springer fortare på kvällen.
Nu var det inte det mailet jag väntade på, jag väntar på ett annat mail från over there. Men okej, mail som mail…
Tornsvalorna, som missat flyget – eller tåget – för de skulle väl inte ta segelbåt till Egypten, är fortfarande kvar. Annars har det blivit svalare som det nästan alltid gör i månadsskiftet augusti/september. Då blir man frusen men det är tur att man orkar springa sig varm.
På lördag är det Mo-dag eller ko-dag, som jag brukar säga. Av mina drygt 20 böcker, www.ingridfredriksson.com är det ko-böckerna jag säljer mest av i Mo, för ”Rosa Lyckans ko” är ju född i Mo. Hon var en lysningspresent som mamma och pappa fick från farmor och farfar i Smedserud. Sådana lysningspresenter var det på den tiden!
Sedan har det blivit en fortsättning, ”Mer om Rosa och korna på Lyckan”, som härliga Marja i Myrom också har illustrerat.
Sedan har jag en fotobok om bonde-sonens Highland Cattle, landskapsvårdarna, och en bok om vanliga kor vid Östra Silen. Muu…
Mo-dag, Ko-dag och intervju "over there"
“I would like to inform you the good news that you’re one of the few authors we have considered for a radio interview”. Mail från USA när jag kom hem från joggingturen, ja, jag har sagt det förut att gamla bilar går bättre och gamla kärringar springer fortare på kvällen.
Nu var det inte det mailet jag väntade på, jag väntar på ett annat mail från over there. Men okej, mail som mail…
Tornsvalorna, som missat flyget – eller tåget – för de skulle väl inte ta segelbåt till Egypten, är fortfarande kvar. Annars har det blivit svalare som det nästan alltid gör i månadsskiftet augusti/september. Då blir man frusen men det är tur att man orkar springa sig varm.
På lördag är det Mo-dag eller ko-dag, som jag brukar säga. Av mina drygt 20 böcker, www.ingridfredriksson.com är det ko-böckerna jag säljer mest av i Mo, för ”Rosa Lyckans ko” är ju född i Mo. Hon var en lysningspresent som mamma och pappa fick från farmor och farfar i Smedserud. Sådana lysningspresenter var det på den tiden!
Sedan har det blivit en fortsättning, ”Mer om Rosa och korna på Lyckan”, som härliga Marja i Myrom också har illustrerat.
Sedan har jag en fotobok om bonde-sonens Highland Cattle, landskapsvårdarna, och en bok om vanliga kor vid Östra Silen. Muu…
Mo-dag, Ko-dag och intervju "over there"
“I would like to inform you the good news that you’re one of the few authors we have considered for a radio interview”. Mail från USA när jag kom hem från joggingturen, ja, jag har sagt det förut att gamla bilar går bättre och gamla kärringar springer fortare på kvällen.
Nu var det inte det mailet jag väntade på, jag väntar på ett annat mail från over there. Men okej, mail som mail…
Tornsvalorna, som missat flyget – eller tåget – för de skulle väl inte ta segelbåt till Egypten, är fortfarande kvar. Annars har det blivit svalare som det nästan alltid gör i månadsskiftet augusti/september. Då blir man frusen men det är tur att man orkar springa sig varm.
På lördag är det Mo-dag eller ko-dag, som jag brukar säga. Av mina drygt 20 böcker, www.ingridfredriksson.com är det ko-böckerna jag säljer mest av i Mo, för ”Rosa Lyckans ko” är ju född i Mo. Hon var en lysningspresent som mamma och pappa fick från farmor och farfar i Smedserud. Sådana lysningspresenter var det på den tiden!
Sedan har det blivit en fortsättning, ”Mer om Rosa och korna på Lyckan”, som härliga Marja i Myrom också har illustrerat.
Sedan har jag en fotobok om bonde-sonens Highland Cattle, landskapsvårdarna, och en bok om vanliga kor vid Östra Silen. Muu…
