Fem sekunder och gott svenskt slut

I fem sekunder tittade solen fram... sedan blev den borta igen. Men vad vi är beroende av ljuset! Allt går ju så mycket lättare när solen skiner och temperaturen inombords stiger. Nu går vi i alla fall mot ljusare tider!

Fick ett reklamblad framför mig och började läsa på nyårsmaten: Hummer från Nordamerika, Amerikansk sikrom, oxfilé från Brasilien, avokado från Chile, fikon från Brasilien, vitlök från Spanien, granatäpple från Turkiet, Italienska charkvaror, kalventrecóte från Irland, entrecóte från Brasilien, lammytterfilé från Nya Zeeland och oxfilé från Brasilien. Vinet kommer förmodligen från Australien och skumpat från Frankrike. Skulle vi inte äta svensk mat? Vill vi inte ha öppna landskap och arbetstillfällen kvar? Vad blir det för miljöpåverkan av dessa transporter? En bonde lär sysselsätta tio övriga som sysslar med livsmedel. Så det är ju en anselig mängd arbetstillfällen det rör sig om.

Annars väntar jag fortfarande på email - kapitel till "Essays on Consciousness: Towards a New Paradigm in Science", som skulle komma senast till årsskiftet. Skall jag påminna - eller är det bättre att inte tjata?

Året går nu obönhörligen mot sitt slut, ett händelserikt år har det varit både privat, nationellt och internationellt. Kanske känner jag mig litet som Marja i Myrom vars broderi är en enda stor biografi. Nu har jag varken tid eller talang att göra något eget broderi men jag vill tacka mina läsare för 2013 och verkligen önska ETT RIKTIGT BRA OCH ROLIGT 2014!


Deepak, rim och lim

Revbensspjällen i ugnen och äntligen dags för litet julblogg mellan email världen över.
Man blir ju sittande framför datorn när man skall julstöka och vara litet social.

Sent i lördags kväll, när jag höll på med finbaket, fick jag ett email från professorn i Kalifornien, som skulle bidra i boken. Och så hade han pratat med Deepak Chopra som skulle skriva förordet.

Ja, de sista småkakorna blev litet "välgräddade.."

Detta email var en verklig julklapp! Annars är det mesta sig likt. Jag och Rosa har varit på Värmlands minsta konstmuseum,hos Marja i Fjöle. Jätteroligt!

Regnet det bara öser ned... något ovanligt julväder, minsann... Tomten får nog ha regnkappa och gummistövlar på sig i år.

Javisst ja, jag har ju rimmen kvar! Ingen julklapp utan ett rim. Får se nu "Denna får du prova nästa vinter, när det blir snö och skidan slinter". Ja, det får duga till kälken...

Sen har jag köpt en massa Trisslotter. "Jag orkar inte skriva något rim, men har du litet lim, kan du klippa och klistra fram din kova. Du får i alla fall mat och husrum kan jag lova". Med detta önskar jag alla läsare EN RIKTIGT GOD JUL!

Till Marja - det blir roligare

Det kom ett email i veckan, förlagschefens hem hade brunnit upp. Förmodligen hade det blivit kortslutning i någon julstjärna inne på kontoret. Jag blev chockad när jag blev av med väskan i Kungsträdgården, det var ju så mycket man saknade, men att bli av med hela sitt hem måste vara fruktansvärt. Boklagret var dock intakt, så ”Rosa” har nog klarat sig… liksom ”Det finns ingen död” och ”H2O Bara vanligt vatten”.
Ja, hur går man vidare efter att ha förlorat hela sitt hem? Tänker på min väska som numer kanske ”går på Malmskillnadsgatan”, ja, litet smink fanns ju med och en paraply och hårgrejer, men anteckningarna om kvantfysik och regler för fastighetsvärdering har de förmodligen inte så stor användning för…
Det är också mycket inbrott i trakterna där jag bor. Den här trakten har numera blivit hemsökt av objudna gäster. Lanthandlaren varnar regelbundet på facebook om misstänkta bilar av utländsk härkomst, och befolkningen har upprättat ett civilgarde. De turas om att åka på bevakning nattetid i samarbete med polisen förstås. Det är korridoren längs E18 och närheten till Norge som gör oss så intressanta här.
Annars går det mot jul nu i en takt som är mer intensiv än någonsin. Väntar fortfarande på några uppdaterade kapitel till boken. Deadlinen kommer allt närmare och närmare… I dag har jag kokat lingonsylt för att få litet plats ledig i frysboxen till stora matbrödsbaket. Men till torsdag skall jag släppa alla bekymmer för då skall jag till Marja i Myrom och signera böcker. Rosa skall förstås med!

Inspirerad av Inspire

Denna vecka har jag haft kontakt med folk från i princip hela världen. Jag har fått "signed release" från många av medförfattarna i "Essays on Consciousness". Och professorn i neurobiologi från universitetet i Salzburg, som jag inte hört något ifrån på ett tag, skall vara klar med sin uppsats till jul. Jätteroligt!

Men litet pirrigt känns det allt! Kommer jag få allt klart och skickat till McFarland i North Carolina före deadlinen? Varför måste man oroa sig så? Varför kan man bara inte glädjas åt att ha en ny bok på gång och ha ett kontrakt klart med ett förlag?

Glädjande var det att få tidningen Inspire med en hel sida om Rosa och mig. Inspire överraskade också genom sin höga kvalitet, de skriver både om vetenskap och andlighet. Helt klart går de hand i hand!

I julhälsning från Allan Emrén, Ph.D, och en av medförfattarna till "Essays on Consciousness", kan man läsa att man vid utgrävningar i Babylon funnit en lertavla där Betlehemsstjärnan, den stora konjunktionen mellan Jupiter och Saturnus år -7 finns beskriven. Enligt astrologin betydde detta att en framstående härskare föddes. Planeterna rör sig genom tolv stjärnbilder som var och en representerade ett geografiskt område. Den här gången var det Palestina!

Jesus föddes alltså inte år ett. Josef och Maria var fattiga när Jesus föddes, men blev sedan rika. De tre vise männen kom aldrig till stallet. De var lärda män, troligen utsända av Parter-rikets härskare. De visste att jorden var ett klot och kunde beräkna händelser på himlavalvet åratal i förväg.

Julen är felplacerad, och likaså vår tideräkning. Men vad spelar det för roll? Årtalet är bara en siffra och vi behöver en högtid när årert är som mörkast. Så skriver Allan Emrén. Visst har han rätt!

Staffan Ander och Alf Pröysen

Nu har jag varit i Myrom, det riktiga Myrom, Marjas gamla ateljé, där Inger Bergström nu målar härliga tavlor. Marja hade med sig tavlor, julkort, tallriksunderlägg - ja allt som är värt att ha och så hade hon Alf Pröysens gamla träskopa med sig, full i choklad och godsaker.

Staffan Ander var också med och signerade sin bok "Godmorgon 2014". han kunde inte riktigt förstå att det kunde komma så mycket folk "mitt ute i skogen". För folk var det!

Dan sålde korv, kokad enligt konstens alla regler - och jättegod var den, sen bjöd han på kaffe, glögg och pepparkakor och sedan blev vi inbjudna på mat av Inger Bergströms man. Ja, det var minsann kockarnas dag också!

Det var ett lotteri också med en tavla målad av Inger Bergström och en tavla målad av Marja i Myrom. Kan ni tänka er, jag vann tavlan av Inger! TACK!

I dag ringde Marja och bjöd mig till Fjöle den 19 december. Då har hon öppet hus och då skall förstås jag och Rosa dit. Jag är så tacksam mot Rosa, hon har verkligen blivit hedrad, min barndoms ko som mamma och pappa fick i lysningspresent en gång för himla länge sedan. Alla som har köpt den rekommenderar den och så är det ju en helt sann bok, en sagobok för alla åldrar.

När Marja signerar ritar hon en ny tavla i varje bok. Helt enastående! Det är bara att beställa. Killarna föredrar i regel en traktor och då ritar Marja det hur enkelt som helst... ja, det är ju inget som är svårt bara man kan det. Och Marja hon kan hon!

RSS 2.0