HÖST i politiken

 

Tigra (Annie) och Sotis (Jimmie) kommer allt bättre överens även om de inte delar sovrum ännu. Värre är det med den riktiga regeringsbildningen, där Annie fortfarande tror på Alliansen och nu skall det tydligen pratas med MP. Carl Bildt twittrade om att var det någon som hade trott att S skulle stödja en Alliansregering var det dags att söka läkare. Inte lätt med sådana vårdköer som vi har!

SD vill man ju inte ta i ens med en l-å-n-g tång. Varför? Naziströtterna skyller vänstern på och ALLA tycks tro på det. För att ta reda på verkligheten hörde jag på partiledarintervjun av Jimmie Åkesson. Där kom det fram att en gång när partiet var nytt hade det kommit med ett gäng som hade bråkat och slagit sönder saker. De hade givetvis omgående fått lämna partiet men ”rötterna” lever fortfarande kvar. Jodå, det har funnits icke rumsrena personer inom SD men det är f.ö. det enda parti som har nolltolerans mot nazism. Det har inget annat parti, för att inte tala om hur det är inom den judehatande islamismen, som har många företrädare inom politiken. Andra partier tar efter SD:s idéer mer och mer. Då är plötsligt åsikterna helt okej.

Vårt land fick ju en icke socialistisk majoritet, skall man inte ta vara på den?  Nej, tydligen inte, i stället stöder man sig på vänsterpartiet kommunisterna, som det hette långt in på 1970-talet. Vice talman blev ju en kvinna som varit med på kommunisttiden. Ett annat problem är islamiseringen av Sverige, som går allt fortare och fortare. Sharialagar tillämpas inom våra domstolar och få gruppvåldtäktsmän får lämna landet. Ramadan skall ju bli en svensk helg anser bl.a. ledande centerpartister.

Nej, då går regeringsförhandlingarna mycket mer vuxet till hemma hos oss. Nykomlingen, Sotis, som ligger på skrivbordet, tycker det är toppen att gå in och ut som han vill och sköter sig exemplariskt, nja, han bet visserligen av laddningskabeln till mobilen men litet svinn får man väl räkna med! Och så blev han först mobbad av Tigra, och om mobbning tycker jag INTE!


Litet mager om bena...

 

Jag är litet mager om bena, tillika om armar och hals… Det är vad jag tänker när jag går förbi Nils Ferlin vid Clara kyrka. Men denna gång var det något som drog mig in i kyrkan, och vad får jag se om inte två änglar på var sin sida om altartavlan.

En dam kom och hälsade och presenterade sig som diakonissa i församlingen. Vi pratade den goda atmosfären i kyrkan och hon hörde att jag var värmländska. Själv var hon från Säffle och hade bott några år i på Carl Ugglas gata i Svaneholm, några km från mitt barndomshem.

Det var nästan som när jag väntade på flyget från Los Angeles till Tucson och en dam pratade högljutt i telefonen på bästa svenska. Det är vid sådana tillfällen man kommer på att världen är allt bra liten ändå. Och så har jag lärt mig att man skall aldrig säga något ofördelaktigt om någon på svenska oavsett var man än är.

Just nu ligger Sotis bakom mig i stolen. Men jag funderar på om han skulle hetat Jimmie i stället. Sotis är en svart kattunge som blir mobbad av husets inbodda Tigra. Men det går bättre och bättre för varje dag. Han är så nyfiken på Tigra, men det är bäst att hålla litet avstånd. Tigra är som Annie, inte att leka med precis, hur gärna man än vill.

Svarta katter och inmålade hörn

Jag har alltid älskat svarta katter, ändå hade jag framtill i förrgår bara Tigra. Ja, ni hör, inte är hon svart inte. Hon är inte rödhårig heller, annars skulle jag kalla henne Annie. Hon var född hos grannen och ratad av sin mamma till förmån för två större kattungar. När jag kom hem från Hongkong 2009 hämtades hon hem, men här frästes bara åt henne. Hon var så liten så jag hade henne i tröjärmen och trodde inte hon skulle överleva. Men det gjorde hon och när hon blev stor började hon fräsa tillbaka och efter ett tag hade både gamla mamma och svarta Fina flyttat ner på sommarstugeområdet. Jag gick dit med mat och satt och pratade med Fina, som sista gången oroligt tittade upp mot himlen.

Nästa gång jag kom med mat var hon försvunnen, men så fick jag se en stor örn i en grantopp och fick misstankar om att det var Finas baneman. Så hade min vän Annelie en liten svart mästerjägare, Sotis, som blev min på en parkeringsplats i Årjäng. Sotis och Tigra har skilda sovrum och hålls fortfarande litet åtskilda även om de kan vara i samma rum samtidigt, så ännu har det inte varit någon direkt närkontakt, men det får ta sin tid. Kommer de att bli vänner?  Och kommer vi att få någon ny regering? Vem kommer först fram ur de inmålade hörnen, som de bara befäster allt mer? Frågorna är många, svaren är få.

 

Ebba Busch Thors mamma och Ebbas mamma

 

-De dricker mest kaffe, var svaret på min fråga hur det går med nya regeringen. En kollega till mig i Uppsala är mamma till Ebba Busch Thor, som nu lyft sitt parti ordentligt. Ebba har norskt påbrå och det var därifrån hon hade fått sin frimodighet, sa mamman. På frågan vad som skulle hända med SKL:s hus om sjukvården förstatligades hade en läkare lösningen: Pensionärsbostäder åt dagens politiker.

Annars gick allt sin gilla gång. Jag satt i Tegnérparken och läste handlingar, men där hade en  uteliggare bytt om, en täckjacka, en uppsättning underkläder, två par strumpor, en nagelklippare och en tub med klister att sätta fast tänderna med. Då kommer en tiggare med glest mellan tänderna och skramlade med en mugg. -Är det du som bor här, frågade jag. Nej, men han skulle ha pengar till mos. Varpå jag motsträvigt tömde mitt myntfack med några kvarblivna USA-cent. Men en del straffar Gud meddetsamma, nu visade datorn texten på fel ledd! Några ungdomar på en bänk blev störda i sina ömhetsbetygelser och lyckades hjälpa mig att få datorn rätt.

Det började skymma när jag gick förbi Adolf Fredriks kyrka förbi Ebbas grav och ”hem”. Nu satt det mer högljudda män och drack öl där förmodligen Ebbas mamma suttit tidigare på dagen och tittat på sin dotters grav. Inte ens Ebbas grav får vara i fred för skadegörelse! Nu hade dock nallarna tak över huvudet. Som vanligt går jag alltid fram till gravstenen, står stilla ett tag tänker på Ebba, som helt oskyldig föll offer för Akilov, som jobbat svart åt Özz Nujen och inte skulle varit i Sverige. Jag vinkar alltid till lilla Ebba när jag går. Andra personer går fram till Olof Palmes grav på samma kyrkogård. 


Matnyttigt eller högerextremt som Astrid Lindgren?

 

Extremhögern skyller på valfusk, läser jag på FB. Jag blev moderat sedan jag gift mig med en entreprenör som jobbade nästan 80 timmars vecka och skruvade på helgerna. Jo, han tjänade bra, men efter skatt blev det mindre kvar än om han haft ett industriarbete. Detta var på den tiden Astrid Lindgren räknade ut att skatten kunde bli 102 procent. Detsamma sa Ingegärd Troedsson (m), så jag blev moderat.

Jag har alltid tyckt att rätt skall vara rätt. När Kjell Olof Feldt talade om att han som ung lämnat in råttsvansar och fått skottpengar för dem, sedan hade han fått se de utslängda råttsvansarna och gått in och fått skottpengar för dem en gång till. Eller när fritidsgrannfrun deklarerat ”Ja fuskade gjorde man ju!”.  Efter detta sjönk deras anseende hos mig.

Jag må vara extremhöger men jag tycker inte det är rätt att Sverigedemokraternas valsedlar försvunnit på ambassader, och i svenska vallokaler, att män gått med sina fruar och andra människor in i valbåsen och hjälpt dem att rösta ”rätt”, att valsedlar försvunnit med Postnord, att människor röstat med flera identiteter, att personal hjälpt omsorgstagare att rösta rätt osv. Inget av detta är rätt. Utländska valobservatörer är också bekymrade över det svenska valet.

Nej, om alla vore som min vän Stina, pensionerad som måste jobba för sitt uppehälle som assistent hos ”ensamma”. En Alzheimerdrabbad kvinna ville rösta på Stina, men Stina vägrade hjälpa till. Hon tyckte inte det var rättvist. Stina är nog också en av de extrema, nu tillhörande MED. Jag frågar bara hur många andra hade nekat?

Nu är valet över och vi har ett valresultat där övriga partier vägrar att tala med SD, fastän de som ledaren för DI sa, har samma åsikter i de flesta frågor. Kim Jong Un och president Trump kan samtala men inte Sveriges partiledare. Om det vore med kommunister de vägrade samtala skulle jag ha viss förståelse för detta men kommunister får vara inne i värmen. SD har naziströtter sägs det på fullaste allvar. SD har nolltolerans! Några mer eller mindre ”tokiga” har alltså fått lämna detta parti, medan islamismen breder ut sig alltmer i andra partier. Antisemiterna som tände på synagogan i Göteborg liksom våldtäktsmän får stanna i Sverige och sharialagar tillämpas i domstolar. Är detta rätt?

Nu skall jag på kurs i STHLM och sammanträde i Uppsala så Årjäng får hålla marknad mig förutan!


Giftig valrörelse

 

Sommaren har tagit slut och valrörelsen sjunger på sista versen. Jag tror man behöver ha några år på nacken och ha litet kontakter utanför Sveriges gränser för att förstå vad det handlar om. Som när jag var i Tucson och min medförfattare talade om att ”en muslim kan inte anpassa sig, för oss gäller Koranen”. Hon sa också att halva Europa var islamistiskt, ”men det skall bli hela”.

Jag tog väl inte så allvarligt på det då, men 1,2 miljoner av Sveriges 10 är islamister. Om några år är det 2 miljoner 1/5 av Sveriges befolkning, enligt SCB. Här pratas om att vi måste värna demokratin, självklart, men det förutsätter ju att islamisterna anpassar sig till Sveriges lag, vilket de flesta inte gör. Annie Lööf tycker ju att vi skall ta emot 30 miljoner islamister. Då får hon nog ta på sig slöjan…

Några försökte ju köpa mark till en moské genom att lova (M) 3000 röster. Sharialagar råder i vissa domstolar med muslimska lagmän. Hedersmord förekommer och 250 000 ungdomar lever under hederskultur. En kvinna som vägrade ta chefen i hand fick 40.000 i skadestånd. Bilar och skolor bränns och många av sommarens bränder var anlagda.

Aftonbladet klippte ut 25 sek ur en två timmars debatt som kunde vändas mot ett visst parti osv. Jag trodde media skulle vara neutrala. ”Det är bara en sida som är blå”, sa NWT, när jag klagade på något som stått i tidningen. Och så skall det naturligtvis vara!

Allra värst tycker jag att mordhotet mot Jimmie Åkesson och hans fyraårige son är. Kliver inte Jimmie av inom en vecka skall han få se på när IS skär huvudet av Nils. Detta hot har inte nämnts i TV! Inte heller av övriga partiledare.

Vi får väl se hur det går EFTER valet. Alla partiledare sitter ju inmålade i sina hörn…


Mo-dag och Ko-dag

I dag var det återigen den traditionella Mo-dagen, med vackert väder för det har arrangörerna beställt. Men Mo-dagen har numera fått konkurrens då många andra också valt denna dag for sina aktiviteter. (Obs. Fjolårets bild, i är funkade inte kameran)

Jag tycker att det är så roligt att komma till Mo och få träffa dem man inte träffat på l-ä-n-g-e. Det var på en Mo-dag jag träffade en gammal skolkamrat som jag tänkt på i alla år. Jag hade varit med och mobbat henne helt enkel för att jag inte VÅGAT gå emot en annan kamrat. Nu fick jag i alla fall krama om henne fall be om förlåtelse, men jag VET vad mobbning ställer till med.

Vuxna måste lära barn att inte mobba, hur nu detta skall gå till när politiker och media mobbar som de gör och det finns människor som accepterar detta. Barn gör som vuxna GÖR, inte som de säger! Utan att stödja något parti tänker jag närmast på hur Jimmie Åkesson utsätts och beskylls for än det ena än det andra. Ingen annan partiledare utsätts för någonting i närheten av detta! Åkesson är som jag Israelvän, men likaväl beskylls han för att vara nazist. Alltid orkar man leta upp någon SD nå någon lista i någon kommun som är litet tveksam. Det är ju likadant i alla andra partier också, men det skiter media i.

Vi måste ta upp kampen mot islamismen, säger Lars Adaktusson. Han har både kunskap och erfarenhet. Det vore önskvärt för hela vårt land om litet fler kunde lyssna till hans varningar.

I ett FB inlägg (även i förra veckans blogg)  skrev jag om Amna och fick följande svar[IF1] :

Your co - author of "Mysteries Of Consciousness", Amna ... is ABSOLUTELY CORRECT in her statements about Islam...
Therefore, they (extremists or not...) that address themselves as believers of the Qur'an have NO BUSINESS being in a CHRISTIAN country like SWEDEN (or any OTHER CHRISTIAN country for that matter...).
The ONLY reason that ANY kind of ISLAMIST shows up in a CHRISTIAN country in EUROPE, is to quietly INFILTRATE and eventually HIJACK a culture they care NOTHING about...
WAKE UP, and COME to Your SENSES, people!
LONG LIVE Moder Swea!

 

Anpassning och spår

Vilken fin väg! E18 för vem? Tydligen är det flera och de har gått många gånger i bägge riktningarna. Naturligtvis är det kossorna! Nu har de flyttat till ett annat bete, men spåren finns kvar. Nu till en annat ämne.

Det finns i dag 1,2 miljoner islamister i Sverige. Om några få år är de enligt statistiken 2 miljoner, dvs en femtedel av landets befolkning. Sharialagar har ju redan börjat tillämpas och kommer islam att tillåta dans i Sverige?  

Förra gången min dotter och jag var i Tucson träffade vi en av medförfattarna till min bok "Mysteries of Consciousness", Amna som är barnläkare och professor i Sudan. Amna var islamist, hon tog avstånd från det extrema men förklarade att halva Europa var islamistiskt och att det skulle bli hela Europa.
"Ja, till Sverige får de gärna komma, bara de anpassar sig", sa min dotter. "Nej, nej, en islamist kan inte anpassa sig, för oss gäller koranen", sa Amna.
Diskussionen tog fart. Jag hade faktiskt tänkt göra något annat den dag jag var ledig efter konferensen… Så kom jag på det, "det finns bara en Gud oavsett vad vi kallar honom, Allah eller något annat sa jag". Alla blev nöjda och frukosten kunde avslutas.
Vi har i vårt land rätt många flyktingar för vilka koranen och deras tolkning av densamma är viktigare än svensk lag. Sunni och shiamuslimer som är i fejd med varandra blir inte vänner bara för att de kommer till Sverige. I många fall är deras tro rent medeltida i våra ögon.
Att Islam inte går ihop med yttrandefrihet märker vi av genom att det som muslim är förbjudet att kritisera eller ifrågasätta sin egen religion (4:65, 24:63) På arabiska heter det Fitnah.

 

Inget utan ände

Även långa torra och varma somrar har ett slut. Måsarna, som i det längsta tiggt bröd av mig, har nu försvunnit de också. För en dryg vecka var vi ute och badade i det ljumma vattnet men nu har Charlotte kommit upp ur sjön och kvällarna blir allt mörkare. En trevlig avslutning på sommaren var dock Bellman Brothers på vackra Sjösala, arrangerat av tre duktiga flickor. Det är inte så ofta jag kommer ut och får dansa numera, men desto roligare är det ju när det sker.

Skogsbränderna har avlösts av bilbränder, 100 bilar eldades upp på en enda natt. Försäkringsbolagen betalar förstås, men bolagen tar givetvis ut kostnaden av kunderna, så nu vi kan ju räkna med höjda försäkringspremier.

Vem var det då som tände på? Extremvänstern skyller som vanligt allt på extremhögern. Finns det extremhöger i förorternas no-go zoner? Vad vi fick veta var att poliserna pratade med föräldrarna genom tolk. Jag som trodde att alla poliser pratade svenska!

 

De bara drog...

 

Tornsvalorna kom tidigt i år, det har varit en mycket torr sommar så nu är barnen flygfärdiga och då har de bara dragit. Det var väl på onsdagskvällen för en vecka sedan jag hörde en unge flygträna i boet bakom vindskivan, men så flög han ut och då var det tydligen dags att dra till Afrika.

Himlen blir allt mer mörkblå och jag känner vemod över att nu får jag inte höra deras ”sri, sri” förrän nästa maj. Den torra och varma juli har passerat och det är nog trots allt höst…  

Hela juli månad är jag förresten folkskygg. Det är ett arv efter politikertiden. Då var juli sammanträdesfri och det var så himla skönt. Nu är jag fri från politiken, får tycka vad jag vill och säga vad jag tycker och det kan bli en hel del det.

Efter att i princip ha fötts med ett politiskt intresse – min mor var den första kvinnan i fullmäktige på sin tid, och ha följt den politiska utvecklingen tål jag heller inga vallöften numera. ”Löftena kunna ej svika”, heter det. Om politikerna i stället öppet deklarerade att ”Löften är till för att svikas”, skulle de bli mycket trovärdigare.

Är det varmt så kan vi kyla ner oss med minnen från sommaren i fjol, den kallaste på 155 år. Det kommer garanterat kyla igen och blåst skall det ju bli, så det gäller att hålla i sig!


Det var en gång ett hem för många

 

Alla bilarna har nu åkt i väg, det såg ett tag ut att vara Årjängs marknad att döma av alla fordon på vår snustorra åker. Men det gick bra, parkeringsvakter dirigerade det hela och inget antände tack och lov.

Det har varit gårdsauktion på grannstället – ett helt hem har nu skingrats. Det blivit så definitivt att det är någon som fattas oss här i byn. Det blir en känsla av vemod och tomhet, som datasonen så fint beskrev det.

Alla ”nya”, icke uppackade saker, som grannen skulle spara, alla fina broderade dukar och lakan och  ett 10-tal paradhanddukar har nu fått nya ägare.

Vi får hoppas att det blir bra med nya bofasta grannar å småningom och tro att ”det blir nya tag där på stället man aldrig glömmer bort i Gyltenäs”, som sonen sa.

Högafflarna är sålda, det var en tre-tandad lätt, som ”barnen” brukade slåss om, den ville alla ha, når höet skulle köras in.

De tre hästräfsorna som nye ägaren önskade står kvar liksom några barkspadar och en använd gödselgrep, som nog skall städas bort. Barkspadar är nog inte så användbara i dag, de hör till en svunnen tid.


Det var en gång ett hem för många

Alla bilarna har nu åkt i väg, det såg ett tag ut att vara Årjängs marknad att döma av alla fordon på vår snustorra åker. Men det gick bra, parkeringsvakter dirigerade det hela och inget antände tack och lov.

Det har varit gårdsauktion på grannstället – ett helt hem har nu skingrats. Det blivit så definitivt att det är någon som fattas oss här i byn. Det blir en känsla av vemod och tomhet, som datasonen så fint beskrev det.

Alla ”nya”, icke uppackade saker, som grannen skulle spara, alla fina broderade dukar och lakan och  ett 10-tal paradhanddukar har nu fått nya ägare.

Vi får hoppas att det blir bra med nya bofasta grannar å småningom och tro att ”det blir nya tag där på stället man aldrig glömmer bort i Gyltenäs”, som sonen sa.

Högafflarna är sålda, det var en tre-tandad lätt, som ”barnen” brukade slåss om, den ville alla ha, når höet skulle köras in.

De tre hästräfsorna som nye ägaren önskade står kvar liksom några barkspadar och en använd gödselgrep, som nog skall städas bort. Barkspadar är nog inte så användbara i dag, de hör till en svunnen tid.


Svarta kanter

 

Hörde i Värmlandsnytt en man berätta från Gustavsfors i norra Värmland att 1933 var det lika torrt och ännu varmare än nu. Då brann det också i hela Sverige och Nordvärmland hade två stora skogsbränder, som försvaret, 2000 man från Värmlands och Dalarnas regemente hade släckt på ett dygn, utan brandslang, flygplan eller helikoptrar. Det var inte bara en man som mindes, utan allt var dokumenterat också.

 

Bränder startar av åsknedslag, tåg, ovarsamhet med eld och av pyromaner inte av värmen i sig, oavsett vad ”de som vet bäst” säger. Bilbränder startas i huvudsak av att ”folk” som tänder på.

 

Det tycks också vara så att de största miljöivrarna är de som kör mest, med eller utan tunga stenar.  

 

 I fjol var det kallaste sommaren på 155 år. Jag tror inte termometern nådde 25 grader en enda dag på hela "sommaren". Men minnet är kort. Ett mannaminne räcker i tre år, sa en gammal skollärare. Det förefaller bli kortare. I fjol sa min bror att vi hade betalat för mycket i koldioxidskatt, för det är väl så att skatten är bra för miljön?

 

Vi får dock vara tacksamma över alla som släcker, oavsett om samordningen inte är som den skall. All kunna släcka bränder har väl som att kunna försvara sig blivit något av ett ”SÄRINTRESSE”, något som regeringar har kunnat spara pengar på. Pensionärer har ju också blivit ett särintresse i Sverige med nordens, ja t o m Europas fattigaste pensionärer. Men så har vi ju levt upp till ”HUMANITÄR STORMAKT!”.

 

Nej, nu får det vara slut på klagomål, jag njuter i alla fall av det vackra vädret, de underbara sommarkvällarna och att fladdermössen överlevt den gångna vintern också. Jodå, när jag var ute och kollade läget i natt, var det ingen brandrök men rikligt med fladdermöss, de kan ju trassla in sig i ljust hår, men jag klarade mig.

 

Och i kväll har vi fullmåne och en l-å-n-g månförmörkelse. Den får vi ta vara på!


Svarta kanter

 

Hörde i Värmlandsnytt en man berätta från Gustavsfors i norra Värmland att 1933 var det lika torrt och ännu varmare än nu. Då brann det också i hela Sverige och Nordvärmland hade två stora skogsbränder, som försvaret, 2000 man från Värmlands och Dalarnas regemente hade släckt på ett dygn, utan brandslang, flygplan eller helikoptrar. Det var inte bara en man som mindes, utan allt var dokumenterat också.

 

Bränder startar av åsknedslag, tåg, ovarsamhet med eld och av pyromaner inte av värmen i sig, oavsett vad ”de som vet bäst” säger. Bilbränder startas i huvudsak av att ”folk” som tänder på.

 

Det tycks också vara så att de största miljöivrarna är de som kör mest, med eller utan tunga stenar.  

 

 I fjol var det kallaste sommaren på 155 år. Jag tror inte termometern nådde 25 grader en enda dag på hela "sommaren". Men minnet är kort. Ett mannaminne räcker i tre år, sa en gammal skollärare. Det förefaller bli kortare. I fjol sa min bror att vi hade betalat för mycket i koldioxidskatt, för det är väl så att skatten är bra för miljön?

 

Vi får dock vara tacksamma över alla som släcker, oavsett om samordningen inte är som den skall. All kunna släcka bränder har väl som att kunna försvara sig blivit något av ett ”SÄRINTRESSE”, något som regeringar har kunnat spara pengar på. Pensionärer har ju också blivit ett särintresse i Sverige med nordens, ja t o m Europas fattigaste pensionärer. Men så har vi ju levt upp till ”HUMANITÄR STORMAKT!”.

 

Nej, nu får det vara slut på klagomål, jag njuter i alla fall av det vackra vädret, de underbara sommarkvällarna och att fladdermössen överlevt den gångna vintern också. Jodå, när jag var ute och kollade läget i natt, var det ingen brandrök men rikligt med fladdermöss, de kan ju trassla in sig i ljust hår, men jag klarade mig.

 

Och i kväll har vi fullmåne och en l-å-n-g månförmörkelse. Den får vi ta vara på!


Sveriges beredskap är inte god

 

Sommaren går vidare utan regn, i år behöver man inte minsann inte frysa, 30,9 grader är det i skuggan. Det är litet skillnad mot i fjol när det knappt gick upp till 25 grader någon dag. Än värre är det med bränderna, det brinner ju på 40-60 ställen i Sverige och en del bränder sprider sig okontrollerat.

Stackars människor som måste fly från hus och hem, som de kanske aldrig får återse! Jag tänker också på alla djur, alla djurbesättningar som måste flyttas och alla vilda djur som far illa i bränderna.

Vi kan bara konstatera att Sveriges beredskap mot katastrofer är allt annat än god. Man blir ju ledsen över allt annat som det satsats på och så har det inte funnits pengar till brandsläckningsplan. Bidraget till elcyklar hade ju räckt till två stora brandflygplan per år. Hur mycket CO2 släpps inte ut av skog som brinner? Och nedbrunnen skog gör inte om någon CO2 till syre heller.

Själv har jag återigen fått en uppmaning att skicka en vetenskaplig artikel,”Can consciousness influence our epigenetics and can  epigenetics influence our consciousness” som jag föreläste om i Arizona, till en vetenskaplig tidskrift. Det är ju i sig roligt, men det innebär ju arbete med att förklara att artikeln kommer ut i en bok som håller på att tryckas nu, ”Essays on Consciousness: Towards a New Paradigm.  Det är min tredje bok om medvetande, och den innehåller ett tiotal artiklar av forskare från hela världen, bl a Olle Johansson, som skriver om mobila användningens hälsorisker och Rupert Sheldrake från UK, som skriver om ”The Extended Mind”.  

Sen har jag i dag fått inbjudan till en konferens ”Life and Consciousness” i Bangalore i Indien, låter roligt, men det har jag varken tid eller råd till för vår svenska krona kan väl snart jämföras med indiska rupier.


RSS 2.0