Sudan och 1001 inventions



Hälsningar från Arizona och Sudan, ja det blev litet att svara på innan jag fick en heldag med utställningar och shopping, tack Clarorna!

Först besökte vi Sandgrund och Lars Lerins utställning. Lars säljer böcker också, så att han skall slippa sälja sina målnngar, som han fäster sig vid. Detta och mycket mera fick vi veta av den professionelle guiden.

Efteråt gick jag till Mitt i City. Vilken oas, där kan man handla nästan allt! Jag åkte upp till clas ohlson, träffade på en expedit och frågade efter kameror, för min hade ju legat i väskan som blev stulen i Kungsträdgården. Jodå, det hade de. Men vilken skulle man välja? Ringer och frågar min bror (datasonen var säkert upptagen med någonting annat) och fick tips om zoom och megapixlar. Det blev en litet tjockare kamera än de tunnaste men den var i alla fall godtagbar.

I dag skulle jag pröva den. Glad i hågen gick jag ut och tog ett par kort. Men hur fick man ut dessa ur kameran? Det hade varit en skiva med, men det hade ju gått bra ändå... Ringer brodern... Jodå jag fick allt köra skivan, registrera mig och allt. Sedan verkade det gå bra att få korten till datorn. Skall allt kolla om det går att få ut dem också!

Naturligtvis blev det besök i "mina" affärer också. Blev ett par naturvita blusar med brodyr i halsen. Sedan gick jag tillbaka till museet och såg på den fantastiska utställningen "1001 inventions". Jag hade nästan tänkt skippa denna sedan jag läst att muslimerna uppfunnit flygplanet också, men som tur var kom jag över det. Okej, de får väl ta äran åt sig för detta och litet mer då... Det var en mycket påkostad utställning som visade hur forskare med olika trosuppfattningar gjorde banbrytande upptäckter och byggde vidare på äldre kunskap från egyptierna, grekerna och romarna. En stor bild visade Taj Mahal, där jag var i våras.

Jag är i alla fall glad över att jag övervann mitt motstånd och såg den påkostade utställningen. Det är ju ingen tillfällighet att den visats i London, Istanbul, New York, Los Angeles, Doha, Washington Dc och nu är den i Karlstad...

Utkast: Nov. 18, 2013

Email med bilder till nästa bok "Essays on Consciousness" från Sverige och USA. Och så har det varit julmarknad hemma i Sillerud. Så många duktiga hantverkare det finns i bygden! Och så många tomtar! Själv köpte jag äkta hallonsylt och granskottssirap, litet söt kanske men den smakade vår.

Så sålde vi Rosa Lyckans ko, Mikaela och jag. Tack alla köpare! Nu får ni läsa om en kos liv från dåtid till nutid. Hur Rosa egentligen var en lysningspresent som mamma och pappa fick av farmor och farfar och hur Rosa sedan blev mor till korna i den nybyggda ladugården på Lyckan. Om grannens kor, som minsann inte är att lita på och om utvecklingen nu när Rosa egentligen är ko nr 430 och mjölkas i en robot och hur mjölkbilen nu är en mjölktankbil.

Ja, det har förändrats en hel del sedan nästan alla på landsbygden hade kor till nutid med några få procent jordbrukare kvar. Har det då blivit till det bättre? Eller?
Klart är att maten har blivit mer varierad nu men också mer industraliserad. Mer än hälften av vad vi äter är importerat. Vi har dålig kontroll innehållet och på alla tillsatser. Helt klart är att det importerade köttet är från djur inte haft det svenska djurskyddet och kanske slaktats på ett sätt vi inte vill veta. Djur har medvetande och känslor!

Korna vet också sina namn. En kvinna berättade att hon haft ett 80-tal kor, alla med namn som de lystrade till. Muu... nu skall jag jobba vidare med "Essays on Consciousness"!

En medveten spricka i kristallen

I denna november med dagar som är tre timmar för korta på morronen och sex timmar på kvällen skulle jag inte vilja göra någonting annat än att sammanställa alla fantastiska artiklar jag fått till "Essays on Consciousness", men det går ju inte för sig, för så mycket annat kommer emellan. Så har jag återigen matat in ett femtiotal verifikationer i bokföringen, ja jag konterade dem i går kväll efter att ha matat in ett antal verifikationer förut. Det är dags för moms och arbetsgivaravgifter igen.

Och sedan lackar det mot jul, då brukar jag "städa". Ja, jag brukar sortera upp alla papper och handlingar jag har på kontoret - och det är en hel del det. Men jag börjar inte än...

I natt var det 75 år sedan kristallnatten, då judeförföljelsen tog fart i Tyskland utan att vanligt folk reagerade.
Förintelsen är ordet/benämningen för de tyska nazisternas mördande av 6 miljoner judar.

"Nazisterna inledde förföljelsen av judar 1933 men massmorden begicks sedan medan Andra Världskriget ägde rum. Det tog tyskarna och deras medbrottslingar fyra och ett halvt år att mörda 6 miljoner judar. De var mest effektiva från april till november 1942 - 250 dagar när de mördade ca 2,5 miljoner judar. De slutade bara när de allierade trupperna så småningom besegrade dem.

Det fanns ingenstans att fly. De nöjde sig inte bara med att förstöra judiska samhällen, utan letade fram varje jude som gömt sig. Brottet att vara jude var så stort att var och en var tvungen att dö.

De flesta av Europas judar var döda 1945. En civilisation som hade blomstrat under nästan 2000 år fanns inte mer. De överlevande, traumatiserade, utmärglade, plockade ihop det som fanns kvar av sina liv och rester av deras mänsklighet och byggde åter upp livet".

(citat från Yad Vashems hemsida)

Sverigedemokraterna anklagas för att vara nazister men i sanningens namn måste sägas att

"Partiet förespråkar en israelvänlig politik och stödjer Israels sak".
Liksom när kristdemokraterna eller Ny Demokrati var nya motarbetas de dock. Kanske befogat, kanske inte. Många syrier har det fruktansvärt svårt och de som kommit skall givetvis integreras så gott det går, men kan Sverige ta hand om hela Syriens befolkning? Och resten av Afrika eller mellanöstern? Är det då inte bättre att försöka hjälpa så många som möjligt på närmare håll? Kan sveriges befolkning tredubblas med samma standard som nu? Eller är man rasist bara för att man undrar?

Bokmässa och för kärleks skull

Vilken härlig bokmässa! Jag hämtade Marja i Myrom hemma i Fjöle på morgonen. När man åkt över Skassåsbron mot Arvika, ligger Värmlands minsta Konstmuseum på vänster sida av vägen. Där stod den mossbeväxta julbocken med sin släde, där stod en rostig herrcykel med en korg på pakethållaren och i mossan i korgen stod det en brun flaska, urdrucken för ett halvsekel sedan, minst... Där var taxens hus, med skiffertak och en krona på taket. Ja, han är kunglig taxen, men i dag var han inackorderad för nu skulle Marja med mig till Karlstad.

Marja tog mig med in på visning också. Å, vilka fina tavlor! I öppningen på det gamla hörnskåpet var en tavla som nästan tog andan ur en. Och böcker på klaffen till den gamla skänken. Ja, där låg Rosa i fint sällskap! Och i köket hängde brödkakor på stången över spisen... Hon bor allt fint Marja!

Marja hade målat "Rosa Lyckans ko", på ett lakan, som vi hängde upp på en skärm bakom bokbordet. Sedan signerade hon böcker genom att rita ett valfritt motiv i varje bok. När jag signerar blir det ju bara genom ett slarvigt skrivet namn...

På vårt framträdande skulle Marja måla live och jag prata, sedan hade vi lotteri på tavlan. Men Marja målade ju så fort och tiden räckte till för det jag skulle säga också, så vi fick faktiskt tid över... Vi hann t o m dra vinnaren till den fina tavlan, som givetvis föreställde en ko, böcker och en karl som låg på rygg och läste.

Som vanligt var det en mycket trevlig bokmässa - med många möten, bl a med författaren av "Cirkelns Kvadratur Geografiska avstånd som naturserietal och harmonierande tonfrekvenser över Europa, med anknytning till Cheopspyramiden i Giza". Ett annat spännande möte var med Erena Rhöse, flickan från Aotearoa, på Nya Zeeland. Hon hade fått lära sig allt om maoriernas gamla kultur innan hon gifte sig med svensken Bo och blev svensk. Ja, vad gör man inte för kärleks skull?

RSS 2.0