I går morse var det en liten förarglig ruta på datorn. För Windows säkerhet, ange namn och lösenord stod det. Jag måste ju detta annars kom jag inte in på mailen ( ja , jag skriver fortfarande mail, trots att jag vet att det heter mejl). Efter mailande i tio års tid var rutan ny för mig.

 

 Plockade fram pappren från Telia och kollade med alla namn och lösenord jag hade. Ingenting hjälpte. Till data-sonen var det upptaget och så skämdes jag litet grand över att inte kunna hantera detta själv. Jag försökte med ”Mina sidor”, men när jag slagit in personnummer och postnummer ”stämde inte dessa med folkbokföringsadressen”. Det gjorde de visst det! Men då skulle jag ”kontakta kundtjänst”.

 

Det var förstås kö, men efter en timme ringde en tjej upp. Hon skulle be någon kollega om hjälp, men han kom aldrig… Ringer upp igen, nu var det en timmes väntetid. Jag knappade in mitt tel. nr. för att Telia skulle ringa upp. Men då säger rösten att det ”var fel tel. nr.” och att jag skulle vänta. Jag hann inte knappa in numret innan det var fel!  Lägger ned luren, medan jag gör något annat. När jag lyssnade av hade jag 127 i turordning, så det blev till att göra något annat igen… 87, 83 ja ja det går framåt tänkte jag. Till slut hade jag tolv. Men sedan hände något konstigt, jag kom aldrig fram.

 

Ringer återigen upp, nu fungerar uppringningen så efter en och halv timma ringer någon upp, men det var inte han jag skulle prata med. Och inte hon eller hon. Den fjärde hjälpte mig tålmodigt, men när jag matat in e-mailadress  var denna upptagen. Känner hur svetten rinner längs ryggen.

 

Tror ja det, det är ju jag själv som har den! Då skulle han ringa någon och så småningom  var inte adressen upptagen längre! Nu fungerade äntligen mailen. Men inga mail hade kommit. Nej, det hade inte tagit emot några mail så länge den lilla förargliga rutan var kvar i datorn.

Tänk vad en liten ruta kan ställa till!

Mail i morse från Richard Amoroso, professor och författare, ”over there”, och en av dem som bidragit till min nya bok.  Det var prof. Amoroso som hade tio sidor i CV, ni vet. En annan som bidragit, Göran Grip, hade bara ett par rader. Nu har jag inte för vana att lägga till men jag får väl samordna genom att dra ifrån.

 

Amoroso berättade att han haft problem med ett förlag och en bok i åtta år, men efter fjorton dar

hade det nya förlaget löst det hela. Amoroso bad om en kopia på mitt ”sälj-brev” , han och Jean Burns skulle hjälpa mig skriva ”de rätta formuleringarna” i detta. Han rekommenderade också ett förlag där de flesta författarna hade vetenskapliga meriter. Det lät verkligen seriöst. Och nog behöver man hjälp med publicisterna i USA! Många kräver dessutom kontakt via en agent!

 

Yarrow, översättaren , mailade också. Hon sa att det gick bra att vänta medan en av mina medarbetare var utomlands  och tackade mig för att jag förmedlat hennes adress till en man som,efter kontakt med Jens Tellefsen på KTH, ringde och frågade efter en översättare. Hon hade pratat med någon mer från Sverige, som sagt att vi skulle få ”heavy snow”.  Men här har det bara blivit någon cm ännu av detta  vida kända snöande.

 

Ett tredje USA-mail kom från William Braud, som önskade ”god fortsättning” och undrade hur det gick med publiceringen. Ja, vad svarar man? Men tack vare Richard Amoroso m. fl. är jag i alla fall hoppfull. Jag har nu cirka femton kapitel från berömda författare liggande på skrivbordet. Russel Targ, f.d. CIA, Edgar Mitchell – astronaut och forskare samt läkaren Göran Grip är bara några av dem.

 

Det är i alla fall bra med mailen från USA – först kl tre är det morgon där borta, så man har hela dagen på sig att tänka ut svaren.

Så var jag då lyckligt hemma från några roliga och intensiva dagar  i Kungliga Hufudstaden. Jag var ju inbjuden till en dam – nej tjej, passar bättre, som jobbade som man skall göra vid 79 års ålder. Minst halvtid som psykoterapeut och därtill var hon distributör för Nu Skin. Hon delade frikostigt med sig  så jag blev bjuden på hudvårdsprodukter och mat som man mådde bra av. Sedan var det företagets Kick –off på söndag och öppet hus på måndag. Helt otroliga människor!

 

Nu Skin är ju ett börsnoterat nätverksföretag,  som har 200 egna forskare – de bästa i världen. De arbetar efter filosofin  All of the good, none of the bad” och är ett etiskt företag. Företaget har mycket hög likviditet- en aktie som gick upp 200 procent under nedgångsåret  2009  och ger massor med matpaket till svältande barn. De ställer också upp när det händer naturkatastrofer – som  tsunamin, där var de den tredje största givaren efter USA och Sverige.  Det skulle inte förvåna mig om de nu engagerar sig i jordbävningen på Haiti.

 

Det var ju cancerläkarna Morré som kom underfund med orsaken till åldrande,  i varje cell bildas det fria radikaler som bryter ned och på så sätt bidrar till att cellen åldras. Genom att förhindra detta kan man hindra åldrandet , åtminstone i huden och huden är ju vårt största organ. Nu Skin har också näringspreparat som kroppen verkligen tar upp och nu forskar man på att förhindra åldrandet i kroppens alla celler.

 

Jag måste säja att allt talar för Nu Skin – jag blev helsåld för detta – ett etiskt företag dessutom. Etiken har liksom lyst med sin frånvaro i det mesta jag mött hittills. Nu möter jag människor som lever som de lär. Helt underbart!

I dag är det några moln på himlen här. Förmodligen ligger vi rätt nära snöområdet. Vi får väl se om det drar sig norrut och kommer även här.

Trettondagsyra, då skulle det bli 13 snöyror innan våren, sa man förr. Jag minns när jag var liten jag tyckte det var så hemskt, det hade ju varit vinter så länge redan...

Mailade påminnelser till Richard Amoroso, Jean Burns och Amit Goswami som alla lovat bidra till min bok. Fick svar från Richard Amoroso och innan jag hunnit skicka mitt svar kom det ett mail till. Han ville ha mina synpunkter på sitt abstrakt som handlade om strängteori, Plancks konstant och kvantummekanik. Det blir ju jättebra om han skriver om detta, så svaret skickade jag direkt. Jag har för övrigt skrivit om dessa begrepp i "Den tredje boken" som även finns som e-bok på svenska. Annars finns den ju på engelska att köpa från ex. Ad libris eller Amazon.com

Nytt fräscht år som börjar med härliga helgdagar då man får tid att invänta sin själ, som en lärare sa en gång för längesedan. Han talade om hur viktigt detta var, att invänta sin själ. Och det är klart, vi rusar fram i livet så stillheten och eftertanken hinner kanske inte riktigt med.

I går fick jag en inbjudan till Stockholm. Den måste jag nog tacka ja till. Det kan vara skönt att slippa bo på vandrarhem också, som jag brukar göra när jag är på Regionala Etikprövningsnämndens sammanträden i Uppsala. Det går jättebra, man skall ju bara sova över där och så är det nära Centralen också. Nu är det ju så kallt också så jag behövde ta pälsen också, men den passar liksom inte bland ungdomarna på vandrarhemmet. Den har annars en högst speciell historia. Det var i rea-tider jag gick förbi en pälsaffär på Drottninggatan i Stockholm. Affärsinnehavaren såg hur jag tittade in i affären och kom och låste upp dörren. Plötsligt fick jag för min inre syn se en svart mink i en ståltrådsbur, minken tittade på mig och sa "ta mig med", vilket jag gjorde.

I dag skall jag gå igenom alla de författare som har skrivit sina kapitel helt färdiga till min bok. Dessutom med foto och "om författaren". Det fattas dock fortfarande ett par kapitel så jag får kanske skriva påminnelsemail till dessa. Skönt i alla fall att jag har så många kända namn helt klara!