Vänner och verklighet
Jag fick flytta måsarnas frukostbord från stenen upp till ljugarbänken för alla måsar som fanns i sjön kom till mig och ville ha frukost. Nu får mitt trogna måspar vara i fred från andra måsar i alla fall. Men kråkan är med och alla skator… När en mås försöker jaga bort en skata kommer nästa och snor brödskivan. Det är inte lätt att vara mås inte…
Sedan kommer sädesärlan och vill ha några smulor med, så nog har jag många vänner. Undrar ibland om det är mig de bryr sig om eller om det är maten. Men bra är det för allt blir borta. I dag fick de ett par brödskivor från i går och litet ”antika” köttbullar. Allting sväljs.
Måsparet har lagt sig att ruva för fjärde året i följd på uthustaket. Deras närvaro hör liksom till liksom tornsvalorna och göken i fjärran. Det är finaste tiden på året nu när vi befinner oss mellan hägg och syren. Synd bara att man inte kan stoppa tiden!
Ingmar Bergmans mor skrev två dagböcker hon. En förskönad om det roliga och en om verkligheten. Skall vi ge oss på verkligheten har jag varit med och planterat skog. Ja, jag har bara stoppat ned plantor i det upphackade hålet. Det var vara det att det var så mycket stickor så jag fick en fyra cm lång sticka som gick in under huden i smalbenet. Jag drog ut den. Efter ett tag tittar jag och får se något sticka upp ur ett sår bredvid. Jag tar tag och drar. Den stickan gick rakt in och var lika lång!
Gissa om det gjorde ont! Det blev ett långt hett bad. I dag kändes det nästan inte alls. Tack och lov! Jag kanske klarar mig så att det inte är bakterier med och blir infekterat. I så fall skall jag avslöja vad jag hade för undermedel – men det tar vi förhoppningsvis nästa vecka.
Sedan kommer sädesärlan och vill ha några smulor med, så nog har jag många vänner. Undrar ibland om det är mig de bryr sig om eller om det är maten. Men bra är det för allt blir borta. I dag fick de ett par brödskivor från i går och litet ”antika” köttbullar. Allting sväljs.
Måsparet har lagt sig att ruva för fjärde året i följd på uthustaket. Deras närvaro hör liksom till liksom tornsvalorna och göken i fjärran. Det är finaste tiden på året nu när vi befinner oss mellan hägg och syren. Synd bara att man inte kan stoppa tiden!
Ingmar Bergmans mor skrev två dagböcker hon. En förskönad om det roliga och en om verkligheten. Skall vi ge oss på verkligheten har jag varit med och planterat skog. Ja, jag har bara stoppat ned plantor i det upphackade hålet. Det var vara det att det var så mycket stickor så jag fick en fyra cm lång sticka som gick in under huden i smalbenet. Jag drog ut den. Efter ett tag tittar jag och får se något sticka upp ur ett sår bredvid. Jag tar tag och drar. Den stickan gick rakt in och var lika lång!
Gissa om det gjorde ont! Det blev ett långt hett bad. I dag kändes det nästan inte alls. Tack och lov! Jag kanske klarar mig så att det inte är bakterier med och blir infekterat. I så fall skall jag avslöja vad jag hade för undermedel – men det tar vi förhoppningsvis nästa vecka.
Sommar, ljus och värme
Tänk vad mycket lättare allt går när det är ljust! I dag kom också värmen. Ljus och värme, då trivs jag!
I går när jag var i Uppsala blev vi klara en halvtimme tidigare. Jag satt och glodde på tåget som gick till Stockholm 16.41. Tänk om jag skulle åka med (fast min biljett var utställd på 17.11)? Frestelsen var ganska stor… Då kanske jag skulle hinna med ett tidigare tåg till Karlstad och komma hem tidigare? Biljetten var ju utställd på tåg till Örebro och sedan buss för att komma till Karlstad och sedan Svensbyn kvart i 12 på natten. Biljetterna gick heller inte att byta om jag skulle ha hunnit med det.
Jag lyckades dock motstå denna frestelse… Resa utan rätt biljett är inte så kul… Det är inte så kul att resa hela vägen på toaletten heller – speciellt inte för dem som behöver komma dit.
Det var i alla fall ljust nästan hela vägen till Karlstad. Jag satt och läste hela vägen, plus att jag åt en smörgås jag tagit med mig från Birka Hostel. Det enda enkelrummet var ett tvåbäddsrum och så tryckte jag på frukost. Det var bara det att då blev det två frukostar… Beställa på internet är nog bra, men… När jag betalt för två frukostar tyckte jag i alla fall att jag kunde kosta på mig matsäck!
I dag kom sommaren! Den härliga svenska sommaren. Det kanske bara blir en dag, men då har det i alla fall varit sommar! Njut, mina vänner!
I går när jag var i Uppsala blev vi klara en halvtimme tidigare. Jag satt och glodde på tåget som gick till Stockholm 16.41. Tänk om jag skulle åka med (fast min biljett var utställd på 17.11)? Frestelsen var ganska stor… Då kanske jag skulle hinna med ett tidigare tåg till Karlstad och komma hem tidigare? Biljetten var ju utställd på tåg till Örebro och sedan buss för att komma till Karlstad och sedan Svensbyn kvart i 12 på natten. Biljetterna gick heller inte att byta om jag skulle ha hunnit med det.
Jag lyckades dock motstå denna frestelse… Resa utan rätt biljett är inte så kul… Det är inte så kul att resa hela vägen på toaletten heller – speciellt inte för dem som behöver komma dit.
Det var i alla fall ljust nästan hela vägen till Karlstad. Jag satt och läste hela vägen, plus att jag åt en smörgås jag tagit med mig från Birka Hostel. Det enda enkelrummet var ett tvåbäddsrum och så tryckte jag på frukost. Det var bara det att då blev det två frukostar… Beställa på internet är nog bra, men… När jag betalt för två frukostar tyckte jag i alla fall att jag kunde kosta på mig matsäck!
I dag kom sommaren! Den härliga svenska sommaren. Det kanske bara blir en dag, men då har det i alla fall varit sommar! Njut, mina vänner!
Sommar och små tuvor
I natt kom jag hem igen från Uppsala och Stockholm. Hem till sommaren. Men i sällskap med fåglar och fjärilar som kommit tillbaka är jag som ko-människa litet ledsen för bonde-sonen skall nog sluta med sina kor…
Vi är alla olika, en del tål mer andra mindre… han har ju kossor som går fritt med sina kalvar, kalvar som leker och skuttar och som kryper under staketet och ut på byvägen emellanåt.
Nu var det andra gången någon varelse i grannskapet ringt till Länsstyrelsen 10 mil bort, de har ju tillsynsansvar och kom ut och konstaterade att allt var i sin ordning. Det är väl litet tokigt att sonen får betala åtskilliga tusen för varje besök av dem när de sedan inte har något att anmärka på. Snart är helt säkert några kalvar ute igen… De vill ju ha roligt! Och det är ju inte E 18 precis utan en liten byväg de kommer ut på.
Tusentals kronor gång på gång som sonen får betala utan att Länsstyrelsen har något att anmärka på blev droppen som fick bägaren att rinna över… Skall man vara bonde i dag, göra en insats för miljön, rädda öppna marker, hålla kor så att fåglar och insekter trivs är det ibland väldigt litet som får en att ge upp. Det är alltid sorgligt när någon inte orkar, speciellt sorgligt är det när det är ens närmaste.
Sonen skrev en uppsats i skolan om att bli bonde. Han beskrev sin framtid exakt som den är i dag. Detta är vad han brinner för och utbildat sig till men liten tuva stjälper ofta stort lass!
Vi är alla olika, en del tål mer andra mindre… han har ju kossor som går fritt med sina kalvar, kalvar som leker och skuttar och som kryper under staketet och ut på byvägen emellanåt.
Nu var det andra gången någon varelse i grannskapet ringt till Länsstyrelsen 10 mil bort, de har ju tillsynsansvar och kom ut och konstaterade att allt var i sin ordning. Det är väl litet tokigt att sonen får betala åtskilliga tusen för varje besök av dem när de sedan inte har något att anmärka på. Snart är helt säkert några kalvar ute igen… De vill ju ha roligt! Och det är ju inte E 18 precis utan en liten byväg de kommer ut på.
Tusentals kronor gång på gång som sonen får betala utan att Länsstyrelsen har något att anmärka på blev droppen som fick bägaren att rinna över… Skall man vara bonde i dag, göra en insats för miljön, rädda öppna marker, hålla kor så att fåglar och insekter trivs är det ibland väldigt litet som får en att ge upp. Det är alltid sorgligt när någon inte orkar, speciellt sorgligt är det när det är ens närmaste.
Sonen skrev en uppsats i skolan om att bli bonde. Han beskrev sin framtid exakt som den är i dag. Detta är vad han brinner för och utbildat sig till men liten tuva stjälper ofta stort lass!
Djävulens advokat
Som djävulens advokat måste jag bara ingripa när det bara finns en mening, den om fallet Kevin och de värmländska polisernas oduglighet. Någon måste ju ändå ha dödat Kevin.
I TV-programmen som går nu får vi ju inte heller hela sanningen, istället har man plockat ut bitar – de mest graverande bitarna ur den stora utredningen och serverar på ett sätt som får oss alla att tro att detta är all väsentlig fakta. Jag kommer ihåg advokaten som presenterade det hela och såg ut som en katt som svalt en kanariefågel. Redan då blev jag misstänksam.
Polisen tog ju hjälp av den tidens mest berömde psykolog och har något fel begåtts så är väl han närmast skyldig, inte Rolf Sandberg. Inte heller den varma förhörsledaren Ingrid Harrysson som sa: ”Efterhand kom det pö om pö saker som gjorde att man förstod att det här kan man inte berätta om man inte varit på platsen och på något sätt involverad”. Vi får heller inte glömma att metoder och rutiner vid förhör med barn ser helt annorlunda ut år 2017 jämfört med 20 år bakåt i tiden. Om 20 år framåt är det säkert också helt annorlunda jämfört med nu.
Att utredningen tas upp igen rör ju upp känslor på nytt inte minst för de berörda familjerna, men kan något nytt komma fram är det ju bra.
Nu har i alla fall djävulens advokat fått säga sitt!
Bilden är på vad som finns kvar inom elstängslet av mina tulpaner.
I TV-programmen som går nu får vi ju inte heller hela sanningen, istället har man plockat ut bitar – de mest graverande bitarna ur den stora utredningen och serverar på ett sätt som får oss alla att tro att detta är all väsentlig fakta. Jag kommer ihåg advokaten som presenterade det hela och såg ut som en katt som svalt en kanariefågel. Redan då blev jag misstänksam.
Polisen tog ju hjälp av den tidens mest berömde psykolog och har något fel begåtts så är väl han närmast skyldig, inte Rolf Sandberg. Inte heller den varma förhörsledaren Ingrid Harrysson som sa: ”Efterhand kom det pö om pö saker som gjorde att man förstod att det här kan man inte berätta om man inte varit på platsen och på något sätt involverad”. Vi får heller inte glömma att metoder och rutiner vid förhör med barn ser helt annorlunda ut år 2017 jämfört med 20 år bakåt i tiden. Om 20 år framåt är det säkert också helt annorlunda jämfört med nu.
Att utredningen tas upp igen rör ju upp känslor på nytt inte minst för de berörda familjerna, men kan något nytt komma fram är det ju bra.
Nu har i alla fall djävulens advokat fått säga sitt!
Bilden är på vad som finns kvar inom elstängslet av mina tulpaner.
Vackert både dag och natt
På våren är det vackert både natt och dag. En vårdag när löven spricker ut, visst är det härligt! Att sitta ute och kontera är medan det grönskar och fåglarna sjunger är inte fy skam.
Jag hade sett ett program om vagus-nerven, ett program jag inte kunde hitta på min dator utan jag frågade på universitetet I Honolulu och talade om att jag behövde det inför mitt tal på konferensen i San Diego. Jag skulle ju till Shanghai men det skar sig med kineserna så konferensen blev flyttad till San Diego i stället. (Trump och Kina kanske inte kom överens?) Ja, det var mycket strul med registrering, biljetter och allt, men det är avklarat nu.
Jag fick i alla fall hjälp från Honolulu att hitta programmet och då tyckte min faculty mentor Elizabeth att jag skulle besöka henne i Oahu när jag var så nära. Hm, det är en bit till Hawaii och jag fick ju tala om för henne att mina biljetter gällde bara över konferensen.
Annars är jag lycklig nog att få se till bondesonens kossor. Det är kalvningstid nu och extra spännande. Och när jag gick ronden fick jag se en ko som låg och försökte kalva det var bara det att kalven kom inte fram. Jo, huvudet och ett ben var framme. Det var kallt och tungan hängde ut ur munnen. Kalven var död.
Jag ringer på bondesonen som varit där för någon timma sedan. Han kommer med ett redskap. Kalven kommer ut och LEVER! Mamman fick ta hand om honom. Men så var hon litet slarvig eller okunnig – det var första kalven. Alltnog den lever och sonen ger den råmjölk i flaska.
Tänk vad bönderna nu för tiden är kunniga. Hade det varit när jag var barn hade både ko och kalv dött trots veterinär. Det behövs också mycket fler kor i vårt land annars blir ekosystemet helt utarmat. Betande kor ger öppen mark, mat åt fåglar och insekter. Tranor och skator sprättar ut bajshögarna. Jorden får näring och ekosystemet liv. Sedan flyger man till Thailand på semester men har mage att klaga på att korna fiser! Fem procent av våra utsläpp svarar korna för och 75 procent beror på de fossila bränslena.
Jag hade sett ett program om vagus-nerven, ett program jag inte kunde hitta på min dator utan jag frågade på universitetet I Honolulu och talade om att jag behövde det inför mitt tal på konferensen i San Diego. Jag skulle ju till Shanghai men det skar sig med kineserna så konferensen blev flyttad till San Diego i stället. (Trump och Kina kanske inte kom överens?) Ja, det var mycket strul med registrering, biljetter och allt, men det är avklarat nu.
Jag fick i alla fall hjälp från Honolulu att hitta programmet och då tyckte min faculty mentor Elizabeth att jag skulle besöka henne i Oahu när jag var så nära. Hm, det är en bit till Hawaii och jag fick ju tala om för henne att mina biljetter gällde bara över konferensen.
Annars är jag lycklig nog att få se till bondesonens kossor. Det är kalvningstid nu och extra spännande. Och när jag gick ronden fick jag se en ko som låg och försökte kalva det var bara det att kalven kom inte fram. Jo, huvudet och ett ben var framme. Det var kallt och tungan hängde ut ur munnen. Kalven var död.
Jag ringer på bondesonen som varit där för någon timma sedan. Han kommer med ett redskap. Kalven kommer ut och LEVER! Mamman fick ta hand om honom. Men så var hon litet slarvig eller okunnig – det var första kalven. Alltnog den lever och sonen ger den råmjölk i flaska.
Tänk vad bönderna nu för tiden är kunniga. Hade det varit när jag var barn hade både ko och kalv dött trots veterinär. Det behövs också mycket fler kor i vårt land annars blir ekosystemet helt utarmat. Betande kor ger öppen mark, mat åt fåglar och insekter. Tranor och skator sprättar ut bajshögarna. Jorden får näring och ekosystemet liv. Sedan flyger man till Thailand på semester men har mage att klaga på att korna fiser! Fem procent av våra utsläpp svarar korna för och 75 procent beror på de fossila bränslena.
