Sommar och små tuvor
I natt kom jag hem igen från Uppsala och Stockholm. Hem till sommaren. Men i sällskap med fåglar och fjärilar som kommit tillbaka är jag som ko-människa litet ledsen för bonde-sonen skall nog sluta med sina kor…
Vi är alla olika, en del tål mer andra mindre… han har ju kossor som går fritt med sina kalvar, kalvar som leker och skuttar och som kryper under staketet och ut på byvägen emellanåt.
Nu var det andra gången någon varelse i grannskapet ringt till Länsstyrelsen 10 mil bort, de har ju tillsynsansvar och kom ut och konstaterade att allt var i sin ordning. Det är väl litet tokigt att sonen får betala åtskilliga tusen för varje besök av dem när de sedan inte har något att anmärka på. Snart är helt säkert några kalvar ute igen… De vill ju ha roligt! Och det är ju inte E 18 precis utan en liten byväg de kommer ut på.
Tusentals kronor gång på gång som sonen får betala utan att Länsstyrelsen har något att anmärka på blev droppen som fick bägaren att rinna över… Skall man vara bonde i dag, göra en insats för miljön, rädda öppna marker, hålla kor så att fåglar och insekter trivs är det ibland väldigt litet som får en att ge upp. Det är alltid sorgligt när någon inte orkar, speciellt sorgligt är det när det är ens närmaste.
Sonen skrev en uppsats i skolan om att bli bonde. Han beskrev sin framtid exakt som den är i dag. Detta är vad han brinner för och utbildat sig till men liten tuva stjälper ofta stort lass!
Vi är alla olika, en del tål mer andra mindre… han har ju kossor som går fritt med sina kalvar, kalvar som leker och skuttar och som kryper under staketet och ut på byvägen emellanåt.
Nu var det andra gången någon varelse i grannskapet ringt till Länsstyrelsen 10 mil bort, de har ju tillsynsansvar och kom ut och konstaterade att allt var i sin ordning. Det är väl litet tokigt att sonen får betala åtskilliga tusen för varje besök av dem när de sedan inte har något att anmärka på. Snart är helt säkert några kalvar ute igen… De vill ju ha roligt! Och det är ju inte E 18 precis utan en liten byväg de kommer ut på.
Tusentals kronor gång på gång som sonen får betala utan att Länsstyrelsen har något att anmärka på blev droppen som fick bägaren att rinna över… Skall man vara bonde i dag, göra en insats för miljön, rädda öppna marker, hålla kor så att fåglar och insekter trivs är det ibland väldigt litet som får en att ge upp. Det är alltid sorgligt när någon inte orkar, speciellt sorgligt är det när det är ens närmaste.
Sonen skrev en uppsats i skolan om att bli bonde. Han beskrev sin framtid exakt som den är i dag. Detta är vad han brinner för och utbildat sig till men liten tuva stjälper ofta stort lass!
Kommentarer
Postat av: Inga%252525252520Magnusson
Men det är ju helt absurt! Vore så tråkigt om D slutar med djuren. De är ett fint inslag i landskapet och håller det öppet.
Svar:
Ingrid Fredriksson
Trackback
