IngridFredriksson

Och se det snöar, och se det snöar, det var väl roligt, hurra! Nej, skämt åsido, ingen blir väl glad av snö nu när det närmar sig första april också. Men i tv har de lovat sol och 15 plusgrader i helgen, så vi har verkligen något att se fram mot.

Själv skall jag åka till Harmonimässan i Solna. På söndag finns jag i Siljans Måsars monter som bokförsäljare. Och böcker har jag ju! Men kära nån, vad dagarna går! I morron är det första april. Då gäller det att inte bli lurad! Jag kommer ihåg alla gånger lurat andra människor. Som barn skrev jag på mammas idé ett brev från en dam till en ungkarl. Han besökte oss senare på kvällen och svor ve och förbannelse över den stackars flickan.

I Göteborg blev det ett brev från datachefen att företagets dator skulle hjälpa till att lösa personliga problem. Chefen tyckte att det var så bra så det skickades till kontoren i Stockholm och Malmö också.

Sedan skrev jag och erbjöd skolchefen anställning i den friskola som faktiskt inte sågs alltför välvilligt av skolstyrelsen. Men i år hinner jag nog inte med att luras. Får höra med min bror som talade om torrspriten som skulle komma att säljas på systemet. Det är ju onödigt att bära hem vatten, när vi i Sverige har så bra vatten i kranen. Och sedan gäller det ju att hålla ögonen öppna inför skämten i media...

I dag var det premiär! Jag tog min morronkaffemugg och klev över snödrivan till ljugarbänken som stått nedsnöad och övergiven sedan november. Skogsduvans hesa läte hördes liksom hackspettens trummande och marskråkans kra-kra.  Lilla Grå (gammelkatten) kom med mig, båda njöt vi av att nu är våren kommen. När det våras glömmer man fort att vintern varit lång.

Skatorna är uppe tidigt på morronen de och bygger på sitt bo i den gamla lönnen. De vill liksom inte störa för mycket. Bofinken Knut gick och pickade i vägen i sällskap med en stare. Tänk förr visste man precis när stararna kom. Då satt det alltid några stycken och sjöng på starars vis i toppen på ett träd. Vi hade en fråga i lågstadiet: vilken vårfågel kommer först? Rätt svar var staren men jag tror faktiskt att lärkan egentligen kom före. Men lärkans drill hör till ovanligheterna numer. Ja, tiderna förändras och vi med dem.

Men när jag tittade ut fick jag se en flock med kor i vägen. De var på väg att gå tillbaka dit de kom från. De märkte väl att där fanns maten. Det var en nedriven stängseltråd som gjort att de kom på utflykt. Jag skulle möta dem med en stör, men de kom ju mot mig i stället. Jag är nog litet bättre på morötter än på störar… De kom i alla fall tillbaka dit de skulle (tack vare en påse morötter) och för närvarande ligger de och vilar i vårsolen. Jag tror jag gör dem sällskap.

I dag är det vårdagjämning - natt och dag är lika långa - härligt! Nu har vi en härlig vår och sommar framför oss. Vårdagjämning, känslan blir liksom en lång fredagseftermiddag, då man har hela helgen framför sig.

I lördags var det fullmåne, så nära jorden hade inte månen varit sedan 1992, så man får väl vara glad att man inte blev alldeles mångalen. Jag försökte tänka positivt i stället - och jag tror det hjälpte!

Annars är det oro ute i världen, jordbävningar, tsunami och befarad härdsmälta i Japan. I SvD läste jag i Berglins lördag: " ...Man borde skicka Gaddafi till Japan och tvinga honom att pinka på bränslestavarna". Ingen dum idé!

Återigen har jag fått beställningar på Energi, beställningar utan namn och adress. Jag har utan reslutat försökt få reda på varför det blir på detta viset. Nu kan jag bara be er beställa igen, och för säkerhets skull maila namn och adress till [email protected] , så kommer boken inom ett par dagar! Energi är ju högaktuellt i dessa dagar! Och som en universitetslärare förtjust utropade: All energi samlad i en bok!

Jag försöker igen… min första blogg blev borta när jag skulle skicka iväg den. Men nu är jag i alla fall hemma och det är litet lugnare här i Värmland än med utsikt över Klara kyrka och Åhlens. Men det har varit fantastiska dagar med kvinnliga företagare! Vad många duktiga kvinnor det finns! Allt ifrån näringsministern Maud Olofsson till Blondinbella. Blondinbella, fnyser ni kanske. Ja, det gjorde jag också tills jag fick höra hennes föreläsning. Vilken entreprenör! Hon är 20 år och äger flera företag med miljonomsättning. Det hela började när hon var 14 år, fick utegångsförbud av föräldrarna och mobbades i skolan. Då tog hon sin fantasi och datorn till hjälp. Det hjälpte, med besked!

På en sådan här konferens träffar man en massa intressanta människor! Som vid lunchen där bordsgrannen skulle börja marknadsföra sin mors bok, en dokumentär om en misstänkt svensk spion. Vad spännande!

När jag skulle åka hem från Karlstad fick jag sällskap med ett par damer i sällskapet. En bodde i Karlstad, en i Millesvik. Vad spännande att åka på nya vägar! Vad vackert det var sedan i månskenet! Litet orolig var jag allt över att inte hitta ut till E18 igen, men det gick som på räls. Det sägs att bilar går bättre på kvällen – men det är förstås under syrerika sommarkvällar. På natten dras ju syret ned i rotsystemet… men nu är det ju inget som växer… så nu bildas det varken syre eller ozon. Men det visste nog inte bilen om.  

Väl hemkommen måste jag ju kolla datorn. Oj, vad mail!  Ja, klockan blev torsdag innan det var klart, med omstart av datorn och allt. Det är roligt att åka bort men ännu roligare att komma hem igen!

Oh, vilken härlig dag! Åtminstone här i Sverige, långt från Japan med jordskalv, tsunamivågor och radioaktiva utsläpp. I morron är det ju Greger och Greger och Matilda kan ”bryta av” vädret som var 9 mars, 40 martyrer. Heja Greger!

Själv har jag haft fullt upp med min bok. Jag trodde ju att när man hade skickat manuset till förläggaren skulle det bli lugnt. Det blev precis tvärtom!  Russel Targ skulle på en resa men Elizabeth Raucher skulle göra de redaktionella ändringar som förläggaren ville ha. Sedan har jag fått ett mail där jag skulle ta fram uppgifter för att hjälpa till med marknadsföringen av boken. Jag har  beskrivit min bok på 100 ord, tagit med bilden jag tog av Karl Pribram, Patrik Helan och Henry P. Stapp på Red Bulls Restaurant i Salzburg och dragit ut de mest tankeväckande meningarna ur de 12 författarnas uppsatser. Som exempelvis Richard L. Amorsosos: ”Noetic Science is in radical opposition to current thinking in six main fields of scientific endeavor: Psychology, Biology, Physics, Cosmology and Computer science. You dear reader are witness to such a historical moment”. Ja, det var väl inte dåligt, läsaren blir vittne till en historisk händelse!

Albert Einstein hade ju en diskussionspartner, David Bohm och David Bohms diskussionspartner var just Karl Pribram. Därför är jag mycket stolt över att ha pratat med honom inte bara över middagen. Många av författarna refererar också  till Karl Pribram.

I morron skall jag till en ”Kvinnor-kan–mässa” på Tjolitta, vår lokal här i Sillerud. Jag har packat ihop mina böcker och litet annat jag skall ha med mig. Roligt! Sedan på måndag åker jag till Karlstad – bussen med ambassadörer och projektledare för kvinnors företagande går 5.45 till Stockholm. Innan skam har fått på sig tofflorna alltså! Sedan skall vi komma tillbaka på onsdag kväll, efter två händelserika dagar i Kungliga Hufvudstaden.

Så kom då e-mailet från David Alff, där han kommenterade mina ”signed release”. De var klart godkända allesammans! Tack och lov! Så nu hade han stämplat in mitt manus hos McFarland.

Jag skickade ett tack för detta i går samt illustrationerna jag ritat om med tusch. Det skall bli spännande att se om dessa duger. Russell Targ har svarat två gånger att han inte behöver någon permission för sina illustrationer samt att de är i den högsta kvalitet som han har. Men däremot har jag inte fått något svar på om han tänker göra de redaktionella ändringarna i sin uppsats förlaget ville ha.  Alla uppsatserna skall liksom ha samma stil.

David Alff skickade också med hälsningar från ett soligt North Carolina. Det är inte utan att man längtar till solen och värmen ”over there”! Vintern borde förstås vara dubbelt så lång för att man skulle hinna med vad som skulle göras,  men nu börjar jag längta ut till bänken där jag brukar dricka mitt morronkaffe. Jag tittar längtansfullt ut, men ljugarbänken är ju gömd under massor med snö…