Ett människoliv går så fort...
Juli går vidare, nu utan min granne som stilla somnade in i går. Hon hade bott på sin gård i mer än 70 år och tomheten känns nu överväldigande. Hon var ju en del av byn, visste hur det varit förr och hur det är nu. Nu finns hon inte mer utan hon fattas oss mycket.
För ett par nätter sedan väcktes jag av kattugglans ”klävitt, klävitt, klävitt”. Litet kymigt känns det allt även om jag är inte vidskeplig för kattugglans rop sades ju förr förebåda att någon skulle lämna oss.
I går morse satt måsarna (också husdjur) på taket, men jag såg dem inte först utan de fick ge hals och det hjälpte. De fick sina ”kakebitar”, litet välstekta, men av bränt lär man ju få sångröst. I dag har jag inte sett till dem. De kanske har sångövning någon annanstans. I går fick kväll fick jag dock se fladdermössen. De lever! Annars trodde jag att vi eldat upp dem. De övervintrar ju i gamla murar och sedan vi fick bergvärme har vi börjat elda i vedspisen. Det blir liksom ”skinkkokningsdags” hela vintern. Hackspetten satt i lönnen och trumpetade alldeles bakom mig i dag, men när jag skulle gå in efter kameran tyckte han det var bäst att dra.
Statsministern drog hela Sverige vid näsan genom att ombilda regeringen så att han ”som var så dum att klockorna stannade och blommorna vissnade” (enligt vårt kommunalråd), nu blev inrikesminister i stället. Att behålla försvarsministern var nog ett klokt drag, det är väl den enda i regeringen som verkar ha alla hästar hemma. Fortsättning lär väl följa
För ett par nätter sedan väcktes jag av kattugglans ”klävitt, klävitt, klävitt”. Litet kymigt känns det allt även om jag är inte vidskeplig för kattugglans rop sades ju förr förebåda att någon skulle lämna oss.
I går morse satt måsarna (också husdjur) på taket, men jag såg dem inte först utan de fick ge hals och det hjälpte. De fick sina ”kakebitar”, litet välstekta, men av bränt lär man ju få sångröst. I dag har jag inte sett till dem. De kanske har sångövning någon annanstans. I går fick kväll fick jag dock se fladdermössen. De lever! Annars trodde jag att vi eldat upp dem. De övervintrar ju i gamla murar och sedan vi fick bergvärme har vi börjat elda i vedspisen. Det blir liksom ”skinkkokningsdags” hela vintern. Hackspetten satt i lönnen och trumpetade alldeles bakom mig i dag, men när jag skulle gå in efter kameran tyckte han det var bäst att dra.
Statsministern drog hela Sverige vid näsan genom att ombilda regeringen så att han ”som var så dum att klockorna stannade och blommorna vissnade” (enligt vårt kommunalråd), nu blev inrikesminister i stället. Att behålla försvarsministern var nog ett klokt drag, det är väl den enda i regeringen som verkar ha alla hästar hemma. Fortsättning lär väl följa
Obildbar i julisolen
Nej, Charlotte kom inte i sjön i år heller, det är bara att konstatera medan julidagarna springer iväg. Det blev bara den lilla ”roboten”. Inte sjösäker alls om man är så långt ut att det inte går att simma iland.
Själv måste jag be om ursäkt för jag är fullkomligt obildbar när det gäller datorer och mobiler. Skrev svar på en kommentarer på bloggen till ”Anonymus” och vips var både svaren och meddelandena borta. Data-sonen har lärt mig att SPARA vad jag skriver, så det blir inte så mycket vanlig text borta nu, men annars är jag som sagt fullkomligt hopplös. Jag tror att datorn äter upp vad jag skriver!
Min dotter tittade misstänksamt på mig sedan hon hjälpt mig att spara en massa sidor jag skulle ha med mig på ”lilla datorn”. ”Tror säkert du kan göra detta själv”, sa hon ”du är ju författare”. Kanske är det att det inte är tillräckligt spännande, jag skulle väl inte vara så förbålt dum annars!
I veckan har vi varit och hälsat på släkten. Moster Gunhild som är 90+ var vid gott mod. ”Men jag klarar bara av att lyfta pensionen nu”, sa hon och fortsatte med att citera en bekant, ”Ebbe på torget är den enda svensken man kan se i Åmål numera”.
Själv måste jag be om ursäkt för jag är fullkomligt obildbar när det gäller datorer och mobiler. Skrev svar på en kommentarer på bloggen till ”Anonymus” och vips var både svaren och meddelandena borta. Data-sonen har lärt mig att SPARA vad jag skriver, så det blir inte så mycket vanlig text borta nu, men annars är jag som sagt fullkomligt hopplös. Jag tror att datorn äter upp vad jag skriver!
Min dotter tittade misstänksamt på mig sedan hon hjälpt mig att spara en massa sidor jag skulle ha med mig på ”lilla datorn”. ”Tror säkert du kan göra detta själv”, sa hon ”du är ju författare”. Kanske är det att det inte är tillräckligt spännande, jag skulle väl inte vara så förbålt dum annars!
I veckan har vi varit och hälsat på släkten. Moster Gunhild som är 90+ var vid gott mod. ”Men jag klarar bara av att lyfta pensionen nu”, sa hon och fortsatte med att citera en bekant, ”Ebbe på torget är den enda svensken man kan se i Åmål numera”.
Kommer det goda att segra?
Inget går upp emot att sova i den egna sängen och få gå ut i den svenska sommaren barfota. Nu har jag avverkat Uppsala och Stockholm, domkyrkan, Gustavianum med runstenarna bakom och Gamla stan med Storkyrkan och Nobel Museum. Allt på ledig tid. Men de flesta stockholmarna nu var turister, dels från landsorten (allt utom tullarna) dels från Kina.
Varför jag ”behöver” besöka Nobel Museet var att jag förra gången köpte en burk med Alfred Nobels chokladmedaljer, men de hade av någon oförklarlig anledning blivit uppätna…
Jag tog Tunnelbanan till Kåkbrinken (jag saknar besöken hos Hans Arnold!) och vidare till den gamla fontänen framför Nobel Museet där engelsmän drack rinnande vatten. Rören såg dock litet gamla ut…
Sedan gick jag in i Storkyrkan där bl.a. Olaus Petri ligger begravd och Sankt Göran och draken står staty. Det var Sten Sture d.ä. som på 1400-talet lät skapa denna fina staty efter en historia sedan 300-talet, där en drake kom och krävde barn att äta. Lotten föll den gången på prinsessan varpå riddaren kom och räddade henne genom att döda draken. Det goda segrade den gången över det onda. Kommer det att hända igen? Kommer det goda verkligen att segra? Och vad är egentligen ”gott” i den allt smalare åsiktskorridor de flesta försöker röra sig i?
Tillbaka till Hötorget, trampade i rester av mänsklig avföring framför Urban Delis uteplats, hämtar min väska och till tåget som denna gång faktiskt gick som tåget. Det var vara det att det var felvänt, så att alla som liksom jag beställt sittplats i färdriktningen fick sitta åt motsatt håll. Om sådant tycker jag inte! Men konduktören hjälpte mig till en plats avsedd för stockholmare som missat värmlandståget. Inget ont som inte har något gott med sig – för mig i alla fall!
Varför jag ”behöver” besöka Nobel Museet var att jag förra gången köpte en burk med Alfred Nobels chokladmedaljer, men de hade av någon oförklarlig anledning blivit uppätna…
Jag tog Tunnelbanan till Kåkbrinken (jag saknar besöken hos Hans Arnold!) och vidare till den gamla fontänen framför Nobel Museet där engelsmän drack rinnande vatten. Rören såg dock litet gamla ut…
Sedan gick jag in i Storkyrkan där bl.a. Olaus Petri ligger begravd och Sankt Göran och draken står staty. Det var Sten Sture d.ä. som på 1400-talet lät skapa denna fina staty efter en historia sedan 300-talet, där en drake kom och krävde barn att äta. Lotten föll den gången på prinsessan varpå riddaren kom och räddade henne genom att döda draken. Det goda segrade den gången över det onda. Kommer det att hända igen? Kommer det goda verkligen att segra? Och vad är egentligen ”gott” i den allt smalare åsiktskorridor de flesta försöker röra sig i?
Tillbaka till Hötorget, trampade i rester av mänsklig avföring framför Urban Delis uteplats, hämtar min väska och till tåget som denna gång faktiskt gick som tåget. Det var vara det att det var felvänt, så att alla som liksom jag beställt sittplats i färdriktningen fick sitta åt motsatt håll. Om sådant tycker jag inte! Men konduktören hjälpte mig till en plats avsedd för stockholmare som missat värmlandståget. Inget ont som inte har något gott med sig – för mig i alla fall!
Ingen rök utan eld.
Men vad var det för rökpelare som steg rakt upp i öster från Gyltenäs? Egenäs eller Skogen eller ännu längre bort, mot Svanskog? Det hade ju åskat för ett par nätter sedan och åsknedslag kan ligga och pyra för att sedan blossa upp. Ringer kommunen men de hade ju lunchstängt 12 – 13. Ringer 112 och frågar om någon hade larmat om vad som såg ut att vara en skogsbrand. Nej, ingen visste någonting. Ringer igen när far i huset kommit hem och säger direkt att ”det är i Skogen”, på vägen till Svanskog. Fortfarande hade brandstället inte hittats, men brandflyget skulle upp och kolla.
Ingen rök utan eld. Det måste ju brinna! Det gjorde det. Vad jag hört har tre brandkårer varit på plats och en helikopter från Göteborg har tagits till hjälp. Nu ryker det i alla fall mindre, även om branden ännu inte är under kontroll.
Vi bor ju så högt och tack vare hygget ser man ganska bra härifrån. Synd bara att inte eldhärden hittades tidigare, men det är väl inte så lätt att hitta mitt i vilda skogen.
Det är ju farligt torrt i markerna också, så det gäller att vara extra försiktig med elden. Men åskan också om man har den kraften…
Själv skall jag läsa in 1500 sidor (den här gången var det 4000!) och till Uppsala på sammanträde till veckan. Och vet ni vad alla tåg går ju inte under skollovet så jag har fortfarande tågbokningen kvar. Men rum har jag beställt, en natt trodde jag räckte, men då gick inte tåget på morgonen utan jag måste gå upp kl. fyra. Det vägrar jag (om jag inte skall till USA:s västkust förstås) så jag har beställt en natt till. Undrar om Etikprövningsnämnden betalar…
Nej kossorna har det nog bättre, de bara går och betar. På sommaren skulle jag nästan vilja vara en ko, som finge gå ute dygnet runt och som tjuren Ferdinand lukta på blommorna.
Ingen rök utan eld. Det måste ju brinna! Det gjorde det. Vad jag hört har tre brandkårer varit på plats och en helikopter från Göteborg har tagits till hjälp. Nu ryker det i alla fall mindre, även om branden ännu inte är under kontroll.
Vi bor ju så högt och tack vare hygget ser man ganska bra härifrån. Synd bara att inte eldhärden hittades tidigare, men det är väl inte så lätt att hitta mitt i vilda skogen.
Det är ju farligt torrt i markerna också, så det gäller att vara extra försiktig med elden. Men åskan också om man har den kraften…
Själv skall jag läsa in 1500 sidor (den här gången var det 4000!) och till Uppsala på sammanträde till veckan. Och vet ni vad alla tåg går ju inte under skollovet så jag har fortfarande tågbokningen kvar. Men rum har jag beställt, en natt trodde jag räckte, men då gick inte tåget på morgonen utan jag måste gå upp kl. fyra. Det vägrar jag (om jag inte skall till USA:s västkust förstås) så jag har beställt en natt till. Undrar om Etikprövningsnämnden betalar…
Nej kossorna har det nog bättre, de bara går och betar. På sommaren skulle jag nästan vilja vara en ko, som finge gå ute dygnet runt och som tjuren Ferdinand lukta på blommorna.
