Det är väl lovligt att leka IS?
Nu har jag verkligen lekt IS! Jag har sprängt med karbid så det har låtit värre än Jönssonligan. Jag har tejpat fast en dammsugarslang på avgasröret från bilen och stuckit ned slangen i uppgrävda sorkhål, allt medan bilen fått gå. Jag vet inte om det är lagligt att göra så och det tänker jag inte fråga om heller.
Sedan har jag planterat lökar som jag brukar… Men det är väl bäst att jag sparar förpackningarna så jag får se de vackra blommorna. För jag ger mig katten på att sorken har överlevt mina IS-ansträngningar och lever gott på blomsterlökar och äppelrötter hela vintern. Jag tror inte det är någon som planterar så mycket lökar på hösten som vad jag gör, åtminstone inte när man vet att de kommer att ätas upp.
Och när jag planterade upptäckte jag flera gångar… men nu hade jag ju tagit bort mördarslangen.
Hoppet är ju det sista som överger människan, heter det ju… För att nu inte tala om alla äppelträd jag planterat. Ingrid Marie klarade sig rätt länge. Vi fick rejält med äpplen – ett år. Nästa vår var trädet översållat med vita blommor som vissnade och äppelträdet kunde bara dras rakt upp ur backen.
Om sork tycker jag alltså inte! Men nu skall ja snön komma… Huvaligen… Men då är det rätt bra att alla löv inte ramlat ned från träden… Höstbilden tog jag för mindre än en vecka sedan. Och jag måste faktiskt erkänna att hösten kan ju vara riktigt vacker och så många fina tulpanlökar jag har på förpackningarna också…
Sedan har jag planterat lökar som jag brukar… Men det är väl bäst att jag sparar förpackningarna så jag får se de vackra blommorna. För jag ger mig katten på att sorken har överlevt mina IS-ansträngningar och lever gott på blomsterlökar och äppelrötter hela vintern. Jag tror inte det är någon som planterar så mycket lökar på hösten som vad jag gör, åtminstone inte när man vet att de kommer att ätas upp.
Och när jag planterade upptäckte jag flera gångar… men nu hade jag ju tagit bort mördarslangen.
Hoppet är ju det sista som överger människan, heter det ju… För att nu inte tala om alla äppelträd jag planterat. Ingrid Marie klarade sig rätt länge. Vi fick rejält med äpplen – ett år. Nästa vår var trädet översållat med vita blommor som vissnade och äppelträdet kunde bara dras rakt upp ur backen.
Om sork tycker jag alltså inte! Men nu skall ja snön komma… Huvaligen… Men då är det rätt bra att alla löv inte ramlat ned från träden… Höstbilden tog jag för mindre än en vecka sedan. Och jag måste faktiskt erkänna att hösten kan ju vara riktigt vacker och så många fina tulpanlökar jag har på förpackningarna också…
Medvetande - Muu...
Väl hemkommen från Sigtuna och Uppsala blev det ju en tur och retur till Uppsala igen. Men tågen går ju inte längre som tåget så det blev ingen tid över – men jag klarade det på en dag som började 6,15 och slutade 24,15.
Men nu vet jag inte vart tiden tagit vägen… I dag har jag bara svarat på mail och i går kväll när jag skulle ringa hem var telefonnumret helt borta. Höll jag på att bli dement? Eller få Alzheimers?
Tja kanske… Men mitt föredrag på den vetenskapliga konferensen blev i alla fall lyckat. Tack datasonen för hjälp med bilderna! Men när jag hade bilden ”We are born as 100 percent human but dies as 10 percent human” och frågade om detta var möjligt skakade en av professorerna på huvudet.
På frågestunden efter föredraget begärde han ordet. Då var jag allt litet skraj… Men han höll ett långt tal där han tackade mig. Det är sådant som gör en glad och gör att man orkar fortsätta.
I dag fick jag ett mail från en svenskfödd kvinnlig professor i USA, som tackade för min bok, men jag kommer ju inte ihåg vilken bok det var…
Nu får jag försöka ta itu med ”litet jordiskt”, främst komma ifatt tiden. Om det nu inte går att ändra på tidsdimensionen… Och så skall jag prata litet grand med bonde-sonens kossor. För kor har medvetande. Det sade Rupert Sheldrake och jag håller med till 100 procent! Muu…
Men nu vet jag inte vart tiden tagit vägen… I dag har jag bara svarat på mail och i går kväll när jag skulle ringa hem var telefonnumret helt borta. Höll jag på att bli dement? Eller få Alzheimers?
Tja kanske… Men mitt föredrag på den vetenskapliga konferensen blev i alla fall lyckat. Tack datasonen för hjälp med bilderna! Men när jag hade bilden ”We are born as 100 percent human but dies as 10 percent human” och frågade om detta var möjligt skakade en av professorerna på huvudet.
På frågestunden efter föredraget begärde han ordet. Då var jag allt litet skraj… Men han höll ett långt tal där han tackade mig. Det är sådant som gör en glad och gör att man orkar fortsätta.
I dag fick jag ett mail från en svenskfödd kvinnlig professor i USA, som tackade för min bok, men jag kommer ju inte ihåg vilken bok det var…
Nu får jag försöka ta itu med ”litet jordiskt”, främst komma ifatt tiden. Om det nu inte går att ändra på tidsdimensionen… Och så skall jag prata litet grand med bonde-sonens kossor. För kor har medvetande. Det sade Rupert Sheldrake och jag håller med till 100 procent! Muu…
Korotkov som undervisat Putin
Det var en helt fantastisk konferens som hade anordnats i Sigtuna med forskare från Nya Zeeland, Australien, Hongkong och Ryssland, ja från i princip hela världen. Stuart Hameroff från Tucson var där, Brenda Dunne, Rupert Sheldrake liksom Konstatin Korotkov från Ryssland.
Korotkov är en känd vetenskapsman som bl.a. haft arbetsgrupper med självaste Putin. Men så har man också studerat möjligheter att påverka andra människor…
Rupert Sheldrake talade om att djur också har medvetande och att hundar och katter vet när ägaren kommer hem. Och, ta mig katten, innan jag kom hem hade katten gått av och an hela eftermiddagen. Förr brukade katterna sitta i fönstret och vänta när jag kom hem.
Vi gjorde också ett besök i Uppsala på Olof Rudbecks anatomiska teater, som när den stod klar 1663 var det en av de mest moderna föreläsningssalarna i världen och så hälsade vi förstås på Emanuel Swedenborg i domkyrkan.
På fredag kom Göte Andersson, en av mina medförfattare i ”Mysteries of Consciousness” författare till PSI-spåret på besök. Det görs en doktorsavhandling om hans arbete nu, en av föreläsningspunkterna.
Även Jan Pilotti gjorde reklam för mina böcker när han talade om sitt kapitel. Jätteroligt!
Men litet jobbigt blev det allt. Jag åkte buss hela onsdagen innan jag kom till folkhögskolan i Sigtuna där jag bodde. Det var litet billigare att bo där än på Sigtunastiftelsen… Men så gick jag ju vilse när jag skulle gå hem på kvällen efter välkomstmiddagen. Jag gick vilse på torsdagen också och kom inte i säng förrän 12-draget då heller och sen tog det 20 minuter att gå innan det började halv nio.
Hem på lördag fick jag lift med Göran Brusewitz och professor Erlendur Haraldsen från Island till Sthlm. Sedan tog jag X2000 till Karlstad och blev åksjuk. Det var ungefär som när vi gick ner för landning i Hongkong. Men ”må-dåligt”-påsarna är väl till för att användas…
I dag är det ”dagen efter”. Ja, det känns verkligen som jag haft roligt… Men på onsdag skall jag till Uppsala igen och har ett par dm handlingar att läsa in. Jag får nog åka vanligt tåg, inte X2000.
Korotkov är en känd vetenskapsman som bl.a. haft arbetsgrupper med självaste Putin. Men så har man också studerat möjligheter att påverka andra människor…
Rupert Sheldrake talade om att djur också har medvetande och att hundar och katter vet när ägaren kommer hem. Och, ta mig katten, innan jag kom hem hade katten gått av och an hela eftermiddagen. Förr brukade katterna sitta i fönstret och vänta när jag kom hem.
Vi gjorde också ett besök i Uppsala på Olof Rudbecks anatomiska teater, som när den stod klar 1663 var det en av de mest moderna föreläsningssalarna i världen och så hälsade vi förstås på Emanuel Swedenborg i domkyrkan.
På fredag kom Göte Andersson, en av mina medförfattare i ”Mysteries of Consciousness” författare till PSI-spåret på besök. Det görs en doktorsavhandling om hans arbete nu, en av föreläsningspunkterna.
Även Jan Pilotti gjorde reklam för mina böcker när han talade om sitt kapitel. Jätteroligt!
Men litet jobbigt blev det allt. Jag åkte buss hela onsdagen innan jag kom till folkhögskolan i Sigtuna där jag bodde. Det var litet billigare att bo där än på Sigtunastiftelsen… Men så gick jag ju vilse när jag skulle gå hem på kvällen efter välkomstmiddagen. Jag gick vilse på torsdagen också och kom inte i säng förrän 12-draget då heller och sen tog det 20 minuter att gå innan det började halv nio.
Hem på lördag fick jag lift med Göran Brusewitz och professor Erlendur Haraldsen från Island till Sthlm. Sedan tog jag X2000 till Karlstad och blev åksjuk. Det var ungefär som när vi gick ner för landning i Hongkong. Men ”må-dåligt”-påsarna är väl till för att användas…
I dag är det ”dagen efter”. Ja, det känns verkligen som jag haft roligt… Men på onsdag skall jag till Uppsala igen och har ett par dm handlingar att läsa in. Jag får nog åka vanligt tåg, inte X2000.
Från Sunne till Sigtuna
En helg i Sunne som man blev glad av – jag träffade så många intressanta människor, bl. a han som hade arbetat med utveckling av mikrovågor. Nu samtalade han med ledande läkare och biskopar om vem som ska ta ansvaret för helheten. Utvecklingen kan ju inte stoppas, med det blir onekligen följdverkningar… Olle Johansson som i många är forskat om mobilstrålning, kände vi båda och honom träffar jag på konferensen i Sigtuna nästa vecka.
Eller han som pratade om energitjuvar. Jag var nog ingen ”tjuv” för han drog sig tillbaka till min hörna.
Underbara Marja Myrom, som inbjudit mig, Dans soppa och Davids historier… Jag kan bara säga TACK! Synd att jag är i Sigtuna annars hade jag kommit till Fjöle den 15 oktober. Dan kokar nog soppa då också…
Nu håller jag på och ”powerpointar” mitt föredrag. På engelska förstås för det är ju en internationell konferens. Stuart Hameroff frågade mig i Tucson i våras om jag skulle komma med. Jag tvekade litet, för i oktober är det ju SAND konferens också i San Jose nära San Francisco också. Där kommer Deepak Chopra och många medförfattare kommer att vara med. Men då fnös Hameroff, och menade att det var så klart att jag skulle vara med i Sverige. Han hade nog rätt!
På hemvägen från Sunne när jag kom till Sillerud gick solen ned. Ibland måste man bara stanna upp…
Eller han som pratade om energitjuvar. Jag var nog ingen ”tjuv” för han drog sig tillbaka till min hörna.
Underbara Marja Myrom, som inbjudit mig, Dans soppa och Davids historier… Jag kan bara säga TACK! Synd att jag är i Sigtuna annars hade jag kommit till Fjöle den 15 oktober. Dan kokar nog soppa då också…
Nu håller jag på och ”powerpointar” mitt föredrag. På engelska förstås för det är ju en internationell konferens. Stuart Hameroff frågade mig i Tucson i våras om jag skulle komma med. Jag tvekade litet, för i oktober är det ju SAND konferens också i San Jose nära San Francisco också. Där kommer Deepak Chopra och många medförfattare kommer att vara med. Men då fnös Hameroff, och menade att det var så klart att jag skulle vara med i Sverige. Han hade nog rätt!
På hemvägen från Sunne när jag kom till Sillerud gick solen ned. Ibland måste man bara stanna upp…
