Sjuk och gammal blev av med pensionen
En äldre sjuklig dam i Årjäng hämtade ut sin pension, skulle betala sina räkningar som tog det mesta av pensionen, men först skulle hon gå och handla litet mat. Kassan och kylskåpet hade varit tomt alltför länge.
Väl framme vid kassan var plånboken borta. Varorna plockades tillbaka… På övervakningskameran kunde man tydligt se hur hon följts efter av två män. Den ene hade gjort utfall mot hennes väska, som hängde på rollatorn, två gånger medan hon plockade till sig mjölk andra gången lyckades han ta hennes plånbok.
Detta är mycket vanligt, sa affärsägaren, när pensionen betalas ut skuggas de äldre utanför banken, där de tagit ut hela sin pension i kontanter, och sedan försöker bedragarna sno åt sig deras plånböcker.
De tillhör en generation som vill ha kontanta pengar att betala med och de flesta har ingen dator heller…
Just dessa gamla blir ett lätt offer för samvetslösa bedragare! Hur kan man få stopp på detta? Och hur kan man hjälpa den sjuka äldre dam som blivit av med hela sin pension? Den räckte ju ändå inte hur sparsamt hon än levde. Polisen kan inget göra, kommunen kan inget göra… Frivilligorganisationer kanske?
Det är hemskt att veta att gamla sjuka människor blir offer. Min lilla matkasse räcker ju inte långt. Kan vi göra något åt det lidande som finns mitt bland oss?
Väl framme vid kassan var plånboken borta. Varorna plockades tillbaka… På övervakningskameran kunde man tydligt se hur hon följts efter av två män. Den ene hade gjort utfall mot hennes väska, som hängde på rollatorn, två gånger medan hon plockade till sig mjölk andra gången lyckades han ta hennes plånbok.
Detta är mycket vanligt, sa affärsägaren, när pensionen betalas ut skuggas de äldre utanför banken, där de tagit ut hela sin pension i kontanter, och sedan försöker bedragarna sno åt sig deras plånböcker.
De tillhör en generation som vill ha kontanta pengar att betala med och de flesta har ingen dator heller…
Just dessa gamla blir ett lätt offer för samvetslösa bedragare! Hur kan man få stopp på detta? Och hur kan man hjälpa den sjuka äldre dam som blivit av med hela sin pension? Den räckte ju ändå inte hur sparsamt hon än levde. Polisen kan inget göra, kommunen kan inget göra… Frivilligorganisationer kanske?
Det är hemskt att veta att gamla sjuka människor blir offer. Min lilla matkasse räcker ju inte långt. Kan vi göra något åt det lidande som finns mitt bland oss?
Har hämtat en Pv 444 och en Ferguson Grålle hos Marja i Myrom
Nu har jag kommit hem efter att ha hämtat en PV 444 och en Ferguson Grålle på VÄRMLANDS MINSTA KONSTMUSEUM, hos Marja i Myrom. Ja fler bilder också... Jättefina bilder som skall bli illustrationer till "Mer om Rosa och korna på Lyckan", en uppföljning av "Rosa Lyckans ko".
Det är en sann berättelse om min barndoms kor, om allt som hänt de senaste 60 åren, sett ur en kos perspektiv. Från en tid då var och varannan person på landsbygden hade kor till nutid med bara några få procent kvar.
Men vad roligt det var att komma till Marja! Marja hade fått en ny idé i dag. En björkskog tog emot mig. Och så taxen förstås...
Uppför trappan var det en härlig djungel av träd där djuren växte fram. En kungsörn skulle trona i taket. Det var så levande alltsammans... levande som konstnären.
Marja berättade så jag höll på att bli kvar hela natten. "Inga problem. Du kan få sova tills i möra", sa Marja. Men nu är jag i alla fall hemma...
Annars har veckan varit litet blandad. Tonietta Walters, som jag hade mailkontakt med förra söndagen om hennes bidrag till min bok som hon var så glad för att få delta i, har plötsligt lämnat detta jordiska liv. Det var hjärtat som sa upp och hon tog sitt sista andetag omgiven av sin mor och syster. Sådant lämnar en i djup förstämning...
Då kan det vara bra att ha Marjas bilder att titta på. Hennes konst blir man glad av och det behöver folk, stora som små. Mer av Marja och mer av Marjas målningar på skolor och sjukhus till att börja med!
Det är en sann berättelse om min barndoms kor, om allt som hänt de senaste 60 åren, sett ur en kos perspektiv. Från en tid då var och varannan person på landsbygden hade kor till nutid med bara några få procent kvar.
Men vad roligt det var att komma till Marja! Marja hade fått en ny idé i dag. En björkskog tog emot mig. Och så taxen förstås...
Uppför trappan var det en härlig djungel av träd där djuren växte fram. En kungsörn skulle trona i taket. Det var så levande alltsammans... levande som konstnären.
Marja berättade så jag höll på att bli kvar hela natten. "Inga problem. Du kan få sova tills i möra", sa Marja. Men nu är jag i alla fall hemma...
Annars har veckan varit litet blandad. Tonietta Walters, som jag hade mailkontakt med förra söndagen om hennes bidrag till min bok som hon var så glad för att få delta i, har plötsligt lämnat detta jordiska liv. Det var hjärtat som sa upp och hon tog sitt sista andetag omgiven av sin mor och syster. Sådant lämnar en i djup förstämning...
Då kan det vara bra att ha Marjas bilder att titta på. Hennes konst blir man glad av och det behöver folk, stora som små. Mer av Marja och mer av Marjas målningar på skolor och sjukhus till att börja med!
Egon - inget för mig
Det verkar som även vädret speglar stämningarna ute i världen. I går kväll tjöt Egon runt knutarna, men strömmen blev kvar. Annars var Egon klassad värre än Gudrun, åtminstone i Norge. Det är nog inget för mig, varken Egon eller Gudrun. Så sa ju gamle byggmästare Diös om medbestämmandelagen, MBL. "Det är nog inget för oss".
I natt hade i alla fall Egon lagt av och snön var borta, men i morse var den tillbaka igen… Om snö tycker jag inte… så får man väl inte säga… men det gör jag vare sig man får eller ej! Isiga grusvägar och miltals med snömodd när man skall ut med bilen.
När solen kommer går allt så lätt, när det är mulet går det inte lika lätt. När jag tänker efter är jag faktiskt riktigt lat! Det är ett motstånd att komma över oavsett vad man skall företa sig…
På fb skall man ju vara lyckad, visa upp lyxig mat, hundar, ungar, vara ute och dansa, bada och göra allt… Jag gör inget av allt detta… I stället tänker jag på Ingmar Bergmans mor som hade två dagböcker, en glättad med roliga och bra saker som hon gärna visade upp, och en med den vanliga verkligheten, som inte var så glättad. Detta är en blogg ur verkligheten…
Men jag har i alla fall skickat två email, ett till ungraren Atilla och ett till Tonietta Walters, en härlig lärare vid universitetet i Tucson, som lovade skriva i min tredje bok om medvetande.
Nej, nu skall jag se på skidor, eller Hurtigruten, som någon sa. Det är nog inte så dumt med snö i alla fall! Ha det!
I natt hade i alla fall Egon lagt av och snön var borta, men i morse var den tillbaka igen… Om snö tycker jag inte… så får man väl inte säga… men det gör jag vare sig man får eller ej! Isiga grusvägar och miltals med snömodd när man skall ut med bilen.
När solen kommer går allt så lätt, när det är mulet går det inte lika lätt. När jag tänker efter är jag faktiskt riktigt lat! Det är ett motstånd att komma över oavsett vad man skall företa sig…
På fb skall man ju vara lyckad, visa upp lyxig mat, hundar, ungar, vara ute och dansa, bada och göra allt… Jag gör inget av allt detta… I stället tänker jag på Ingmar Bergmans mor som hade två dagböcker, en glättad med roliga och bra saker som hon gärna visade upp, och en med den vanliga verkligheten, som inte var så glättad. Detta är en blogg ur verkligheten…
Men jag har i alla fall skickat två email, ett till ungraren Atilla och ett till Tonietta Walters, en härlig lärare vid universitetet i Tucson, som lovade skriva i min tredje bok om medvetande.
Nej, nu skall jag se på skidor, eller Hurtigruten, som någon sa. Det är nog inte så dumt med snö i alla fall! Ha det!
Oro, soluppgångar och månsken
Vi har det allt bra vackert i vårt land! Rodnande soluppgångar och månsken nattetid. Att åka skridskor i månskenet låter som en barndomsdröm men här har vi öppet vatten utanför iskanten, så det är nog inte att rekommendera.
Men det rapporteras om oroligheter även här. Jag kommer att tänka på i våras när jag och min dotter var i Tucson och träffade en av medförfattarna i min kommande bok ,"Mysteries of Consciousness", Amna som är barnläkare och professor i Sudan. Amna var islamist, hon tog avstånd från det extrema men förklarade att halva Europa var islamistiskt och att det skulle bli hela Europa.
"Ja, till Sverige får de gärna komma, bara de anpassar sig", sa min dotter. "Nej, nej, en islamist kan inte anpassa sig, för oss gäller koranen", sa Amna.
Diskussionen tog fart. Jag hade faktiskt tänkt göra något annat den dag jag var ledig efter konferensen… Så kom jag på det, "det finns bara en Gud oavsett vad vi kallar honom, Allah eller något annat sa jag". Alla blev nöjda och frukosten kunde avslutas.
Vi har i vårt land rätt många flyktingar för vilka koranen och deras tolkning av densamma är viktigare än svensk lag. Sunni och shiamuslimer som är i fejd med varandra blir inte vänner bara för att de kommer till Sverige. I många fall är deras tro rent medeltida i våra ögon (speciellt kvinnliga) och i fredspristagarnas kloka ståndpunkter, som Malalas. Flickor har rätt givetvis till utbildning, könsstympning är inget vi önskar och hedersmord har inget med vad vi kallar heder att göra även om det finns islamister också i svenska regeringen.
Så mycket som 80 procent av journalisterna är vänsterinriktade. Således kommer islam före Israel i media. Brott mot israeler ges inte samma uppmärksamhet, trots att Israel är mellanösterns enda demokrati "kärleksbombas" inte skändade synagogor. Inte kyrkor eller missionshus heller ges så mycket uppmärksamhet. Hakkors kan spridas. Men hakkors på moskéer? Jag fattar inte den politiska bakgrunden.
Bussen i Grytan var en logisk följd av migrationsverkets ansträngningar, det är inte de fattigaste och mest behövande från krigets Syrien som kommer hit utan de som haft råd att köpa sig en plats hos flyktingsmugglarna. Flest män. Den syriska kvinnan som pratade sa ju helt riktiga saker. Den svenska integrationen fungerar inte! Om detta måste vi prata! Läs också gärna vad Per Gudmundson skriver!
Kärleksbudskapet "Allt vad i viljen att människorna skall göra er skall ni också göra dem", samma budskap hämtat från 13 olika religioner, såg jag på en TSC- konferens någonstans i världen. Låt oss klokt handla efter detta!
Men det rapporteras om oroligheter även här. Jag kommer att tänka på i våras när jag och min dotter var i Tucson och träffade en av medförfattarna i min kommande bok ,"Mysteries of Consciousness", Amna som är barnläkare och professor i Sudan. Amna var islamist, hon tog avstånd från det extrema men förklarade att halva Europa var islamistiskt och att det skulle bli hela Europa.
"Ja, till Sverige får de gärna komma, bara de anpassar sig", sa min dotter. "Nej, nej, en islamist kan inte anpassa sig, för oss gäller koranen", sa Amna.
Diskussionen tog fart. Jag hade faktiskt tänkt göra något annat den dag jag var ledig efter konferensen… Så kom jag på det, "det finns bara en Gud oavsett vad vi kallar honom, Allah eller något annat sa jag". Alla blev nöjda och frukosten kunde avslutas.
Vi har i vårt land rätt många flyktingar för vilka koranen och deras tolkning av densamma är viktigare än svensk lag. Sunni och shiamuslimer som är i fejd med varandra blir inte vänner bara för att de kommer till Sverige. I många fall är deras tro rent medeltida i våra ögon (speciellt kvinnliga) och i fredspristagarnas kloka ståndpunkter, som Malalas. Flickor har rätt givetvis till utbildning, könsstympning är inget vi önskar och hedersmord har inget med vad vi kallar heder att göra även om det finns islamister också i svenska regeringen.
Så mycket som 80 procent av journalisterna är vänsterinriktade. Således kommer islam före Israel i media. Brott mot israeler ges inte samma uppmärksamhet, trots att Israel är mellanösterns enda demokrati "kärleksbombas" inte skändade synagogor. Inte kyrkor eller missionshus heller ges så mycket uppmärksamhet. Hakkors kan spridas. Men hakkors på moskéer? Jag fattar inte den politiska bakgrunden.
Bussen i Grytan var en logisk följd av migrationsverkets ansträngningar, det är inte de fattigaste och mest behövande från krigets Syrien som kommer hit utan de som haft råd att köpa sig en plats hos flyktingsmugglarna. Flest män. Den syriska kvinnan som pratade sa ju helt riktiga saker. Den svenska integrationen fungerar inte! Om detta måste vi prata! Läs också gärna vad Per Gudmundson skriver!
Kärleksbudskapet "Allt vad i viljen att människorna skall göra er skall ni också göra dem", samma budskap hämtat från 13 olika religioner, såg jag på en TSC- konferens någonstans i världen. Låt oss klokt handla efter detta!
