Egon - inget för mig
Det verkar som även vädret speglar stämningarna ute i världen. I går kväll tjöt Egon runt knutarna, men strömmen blev kvar. Annars var Egon klassad värre än Gudrun, åtminstone i Norge. Det är nog inget för mig, varken Egon eller Gudrun. Så sa ju gamle byggmästare Diös om medbestämmandelagen, MBL. "Det är nog inget för oss".
I natt hade i alla fall Egon lagt av och snön var borta, men i morse var den tillbaka igen… Om snö tycker jag inte… så får man väl inte säga… men det gör jag vare sig man får eller ej! Isiga grusvägar och miltals med snömodd när man skall ut med bilen.
När solen kommer går allt så lätt, när det är mulet går det inte lika lätt. När jag tänker efter är jag faktiskt riktigt lat! Det är ett motstånd att komma över oavsett vad man skall företa sig…
På fb skall man ju vara lyckad, visa upp lyxig mat, hundar, ungar, vara ute och dansa, bada och göra allt… Jag gör inget av allt detta… I stället tänker jag på Ingmar Bergmans mor som hade två dagböcker, en glättad med roliga och bra saker som hon gärna visade upp, och en med den vanliga verkligheten, som inte var så glättad. Detta är en blogg ur verkligheten…
Men jag har i alla fall skickat två email, ett till ungraren Atilla och ett till Tonietta Walters, en härlig lärare vid universitetet i Tucson, som lovade skriva i min tredje bok om medvetande.
Nej, nu skall jag se på skidor, eller Hurtigruten, som någon sa. Det är nog inte så dumt med snö i alla fall! Ha det!
I natt hade i alla fall Egon lagt av och snön var borta, men i morse var den tillbaka igen… Om snö tycker jag inte… så får man väl inte säga… men det gör jag vare sig man får eller ej! Isiga grusvägar och miltals med snömodd när man skall ut med bilen.
När solen kommer går allt så lätt, när det är mulet går det inte lika lätt. När jag tänker efter är jag faktiskt riktigt lat! Det är ett motstånd att komma över oavsett vad man skall företa sig…
På fb skall man ju vara lyckad, visa upp lyxig mat, hundar, ungar, vara ute och dansa, bada och göra allt… Jag gör inget av allt detta… I stället tänker jag på Ingmar Bergmans mor som hade två dagböcker, en glättad med roliga och bra saker som hon gärna visade upp, och en med den vanliga verkligheten, som inte var så glättad. Detta är en blogg ur verkligheten…
Men jag har i alla fall skickat två email, ett till ungraren Atilla och ett till Tonietta Walters, en härlig lärare vid universitetet i Tucson, som lovade skriva i min tredje bok om medvetande.
Nej, nu skall jag se på skidor, eller Hurtigruten, som någon sa. Det är nog inte så dumt med snö i alla fall! Ha det!
Kommentarer
Trackback
