IngridFredriksson

Vart tog sommaren vägen? Det var ju riktigt vackert väder, lugnt och solsken och så vips blåser det upp till storm från alla håll och ner kommer snö, så att marken blev vit!

Men vi skall väl inte klaga här i Sverige, i USA och New York väntar de på en monsterstorm, som kan bli den värsta i USA:s historia. Och på Hawaii fruktade man en tsunami. Nu blev det väl inte så farligt med tsunamin den här gången, men sånt kan man ju aldrig veta.

Själv har jag emailat och påmint mina medförfattare om att jag väntar på deras uppsatser nu. Kan ni tänka er, alla i USA svarade och lovade att bli klara i början på december. Men det där med deadline är allt något levande... Så har jag skrivit klart min uppsats och sänt den till Karl Pribram för påseende. Edgar Mitchell skulle få ytterligare ett pris nu i Petulama, men i det vanligtvis soliga Californien var det blåst och regn för närvarande. För två år sedan när jag cyklade över Golden Gate bron var det utmärkt väder sista dagarna men det regnade faktiskt ett par dagar under konferensen.

Sen har jag skickat ett överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen, för den gamla och sjuka dam jag försöker hjälpa. Det kan ju inte bli värre än ett nej... Men roligt skulle det allt vara om det lyckades!

Livet är allt bra omväxlande! Denna regniga höst när jag skulle sammanställa uppsatserna inför nästa bok om medvetande har jag inte ens hunnit finslipa min egen. Alltid är det något som skall läggas till och i gengäld får man ju dra ifrån någonting.

Men jag kommer ju aldrig till skott! Jag skulle också skicka en påminnelse till de få som jag fortfarande inte fått någon uppsats ifrån. I veckan var det bredbandsgrävning och så fick jag svar från kammarrätten på min resningsansökan för den gamla dam som 15 år efter operation när ett födelsemärke togs bort, fortfarande är kraftigt infekterad med stafylokocker aerus.

Resningsansökan avslogs med motiveringen att Patientskadenämndens yttrande bara var rådgivande och den gamla damen kunde ha fått saken prövad i domstol. Beslutet kunde dock överklagas i Högsta förvaltningsdomstolen, så det är det jag nu håller på med. Men nu handlar det ju bara om varför jag anser att prövningstillstånd för resning skall ges. Vad som tidigare var en medicinsk fråga har nu blivit ett juridiskt spörsmål.

Som patient är du utsatt, i ”underläge”. Patienter – en utsatt grupp (prop. 1995/96:187). Meddelar inte Högsta förvaltningsdomstolen prövningstillstånd i detta ärende förstärks denna utsatta roll ytterligare. Det handlar om den enskilda, sjuka människans rätt gentemot vårdföreträdare och så kallad ”överhet”. Var går gränsen för hur mycket som kan krävas av en ensam, äldre och sjuk människa för att få sin självklara rätt prövad?

Den gamla damen hörde talas om en advokat som hjälpte personer som skadats i vården. Han anmälde skadan 1998. Tyvärr dog han senare. En annan advokat skulle då ta över. Det började med att en stor faktura – trots att inget gjorts. Hon fick då rådet att kontakta Advokatsamfundet, som gav henne rätt och den fakturan behövde inte betalas. Men advokatens vilja att hjälpa skadades givetvis av det inträffade, vilket kan förklara varför det gått som det har gjort. Hon uppger att hon inte erhållit några besked i fråga om ärendet. De hade i stället gått till advokaterna som tydligen inte vidarebefordrat dem.

För sju år sedan, 2005, kom besked att ärendet prövats i Patientskadenämnden och att det inte fanns möjlighet att överklaga detta. Dock hade det funnits möjlighet att vända sig till allmän domstol inom sex månader från att hon fått del av slutligt besked och senast inom tre år från det att hon fått kännedom om att ersättningsanspråk kunde göras gällande. Det är dock oklart  om dessa papper nått adressaten, jag erhöll detta från Patientskadenämnden.

Damen levde i förvissningen att ärendet var slutgiltigt prövat, trots att advokat anlitats och rättsskydd utbetalats hade ingen hade upplyst henne om att Patientskadenämnden endast var rådgivande, detta hade hon således ingen vetskap om.

Nu återstår således bara resning – vår yttersta rättelsemöjlighet, när det inte går att få saken prövad på nytt. Är någon jurist eller kunnig i medicin/juridik behöver jag hjälp!

Här handlar det om Davids kamp mot Goliat, och som vanligt står jag på den svagares sida…REsning

Fiberbredband nedgrävt, alldeles utanför fönstret. Efter många om och men är så fiberkabeln nedgrävd på rätt ställe, också. Först var det många funderingar, det var avloppsledningar  och vattenledningar, men det var klart att jag ville ha kabeln dragen till kontoret!  När den så skulle ut- stakas,  ja då blev det i alla fall på rätt sida huset.

I går var det grävstart för hela socknen och grävstarten skulle ske här kl 11. Men grävmaskinisterna började ju dessförinnan varpå min man kommer in och talar om att här kunde de inte gå, utan över åkern på andra sidan huset. Likadant skulle det bli på grannens. Vi skulle alltså få en lång bit att gräva för hand och kabeldragning runt om huset! Vad gör man?

Gick ut och presenterade mig – områdesrepresentant och styrelseledamot och undrade om man inte tänkte gå där det var stakat? Njaa, där var det nog berg… Men på grannens är det otänkbart att gå på något annat ställe än det stakats, sa jag, som efter många om och men kommit överens med granfrun, 85+, var det skulle grävas. Hon hade efter tio förklaringar kommit hit och frågat så att de inte skulle gå på andra sidan huset.  Kan ni tänka er, grävaren var en medgörlig kille. Han fann en väg förbi berget och sedan blev det blev grävt där det stakats ända fram till kontorsväggen. Jag tror inte att de grävde upp en enda tulpanlök för sorkarna heller.

Sen blev det mycket folk som kom till grävstarten med den trehövdade spaden och jag bryggde kaffe i massor till ”fibertårtan”. Highland cattle boskapen var med och inspekterade…

I dag kom jag på benen tidigt, ut och talade med grävarna var man skulle gå in till sommarstugeägarna och vilka som skulle med. Väl hemkommen kom jag på att jag skulle ringa och kolla så att inte en sommarstugeägare jag inte fått besked om skulle vara med. Det skulle han! Grävarna fick besked just innan de skulle dra slangen…

Anslutningsavtalen droppar in till vårt nya fiberbredband!  Det är nu utstakat och den 15 oktober börjar det att grävas, antingen här eller i också i grannbyn där vår duktige områdesrepresentant huserar. Själv har jag deltagit i en tävling om ett Santex uterum. Det var spännande , ett tag var det min bild som ledde, nästa stund växlade det mellan tredje och femte plats, men innan det bröts på natten hade mina konkurrenter fått övertaget. Nu skall frågan om vem som skall få ett nytt uterum avgöras av en kommitté. Så än har jag inte riktigt gett upp! Jag vill dock rikta ett stort TACK till alla som röstade en 5:a på min bild!  

I går gav jag sorkarna mat. Jag planterade en massa tulpanlökar… men man kan ju glädjas av att se på de fina bilderna på förpackningarna! Det har jag gjort! Det blir väl de enda tulpaner jag får se…

I dag har jag jagat älg, ja jag skjuter inte själv, men årets älg sköt min kusin, sedan vi hört den och skrämt fram den. I år gick älgjakten fort och bra. Jag hörde på skottet att det var kusinen som skjutit, han är en duktig skytt som tog älgen med ett skott. I vanlig ordning var det sedan ett kontrollskott i huvudet. Nu blir det litet tid över till Abstractet till ”Toward a Science of Consciousness”, som skall vara insänt före den 15 oktober.

Men jag har väl blivit ett år äldre sedan i fjol för trots att jag sprungit uppför backar tyckte jag det var kämpigt att gå, över slätthyggen, uppför berg och så vidare… Blött var det också, fortsätter det så här får man väl ta flytväst på sig ett annat år!