Frukostserveringen har upphört
Frukostserveringen upphörde 21 juli. Då fann måsarna att det inte var någon idé att ruva de frysta eller stekta äggen utan beslöt lämna skutan eller i varje fall måsboet. Nu dröjer det nästan ett helt år innan de dyker upp igen…
Tornsvalorna flyger i alla fall in under taket. Men i dag såg jag en oroväckande stor flock ute… Är ungarna flygfärdiga är det snart dags för dem att göra resan till Afrika och de tre månaderna som det skulle vara sommar går mot sitt slut.
Men de kloka skatorna stannar kvar. De är allt litet luriga de, jag hade lagt ut några vällagrade fläskskivor i fågelstugan och skatan hade dragit fram en. Men så fick hon se mig och flög bakom stugan och pillrade ut fläsket den vägen så att jag inte skulle se henne. Hon trodde väl inte att fläsket var avsett för henne… ”Skata nol i gårn”, kallade grannfar mig en gång. Jag tar det som en komplimang.
Om alla människor vore lika kloka som skatorna. En som också är klok är hen, lillkatten, som verkar vara en hon. Det var ju för väl, för hen är inte ett ord jag känner för att använda utan det överlåter jag åt genuspedagogerna.
I dag har jag inte skrivit ett ord om läget i landet eller om hur far i huset lämnade sin dyrkade TV när Tegnell berömde sig för att ha klarat smittan bra ”Hur i helskotta kan någon vara nöjd över närmare 6 000 döda när grannlandet Norge har 250?” Bra fråga!
