Sagor och spådom
Då var julaftonen passerad och årets föredömliga julvärd med den. Lars Lerin rev minsann inte ner några svenska flaggor ur julgranen han utan pratade lugnt och varligt om hur det varit förr i tiden. Om kvinnorna som utfordrade korna med extra gott hö och en hård brödbit på julaftonen och sist klappade till dem med en havrekärve mellan hornen för att de skulle mjölka bra och må bra under det kommande året.
Om kvinnan som hade 28 katter men som bara skulle få ta en med sig till äldreboendet (inte dåligt det!) eller den katten som fick ungar på hösten och blev tillsagd att komma fram med dem, annars fryser de ihjäl. Hon gjorde som hon blev tillsagd, kom släpande på kattungar fem gånger varpå de varligt skickades till katthimlen en efter en. Nu blev det allt litet sorgligt, sa Lars och sedan kom Rapport.
Det handlade om Brexit, som äntligen var i hamn och så handlade det förstås om coronan, där Sverige verkligen utmärker sig. Allt tycks ha blivit fel… Skolbarnen som inte smittade har plötsligt blivit värsta smittbärare, och den 7 januari – efter julklapparna, julträffarna och mellandagsreorna skall vi få ta på oss munskydd - om vi inte kan undvika trängsel förstås.
När andra länder stängde ner tidigt i våras var Sverige öppet som vanligt, ALLA flyg som bara flugit in i Sverige utan tillstymmelse till koll eller karantän. Det liksom ”att barn inte smittar” var förstås för att vi skulle bli flockimmuna! En enbart svensk företeelse. När Spanien stängde ner helt gjorde Sverige absolut ingenting och när Norge stängde ned för andra vågen öppnade Sverige upp för besök på äldreboenden. Sven Wollter var en av dem som var 70 plussare skulle hälsa på sina barn…
Så går det när myndigheters ledningar är politiskt tillsatta! All yrkeskompetens är som bortblåst. Det hjälper inte hur duktig socialist men är, det går inte att styra ett land med internationalen, utan munskydd i pandemier, med armband, saft och bullar. Men fortfarande tror många på sagor.
Då vill jag hellre tro på spådomar, som Sylvia Browne som sa ”In around 2020 a severe pneumonia-like illness will spread throughout resisting all known treatments. Almost more baffling than the globe, attacking the lungs and the bronchial tubes and resisting all known treatments. Almost more baffling than the illness itself will be the fact that it will suddenly vanish as quickly as it arrived, attach again ten years later, and then disappear completely”.
Vi får hoppas Sylvia Browne har rätt! Hon beskriver ju att pandemin skall pågå ett år för att sedan plötsligt försvinna, ja, den skall ju göra en visit igen efter 10 år och sedan vara borta för alltid.
Frid vare med ER och trevlig JUL!