Fåglarna - men inte Hitchcocks
Jag har en speciell förkärlek till vissa fåglar. Tornsvalorna som sveper över mitt huvud och talar om att nu är det sommar hör till favoriterna. När Sotis en kväll under försommaren kom in med ett byte tittade jag inte så noga, men när offret gömde sig under mina papper och jag fick se långa fjädrar, reagerade jag. Jägaren hade tagit en tornsvala! Jag hade ju hellre sett att han kommit in med en aldrig så fridlyst huggorm!
Måsparet hör ju också till husfolket. De ser när jag är hemma och då vankas det frukost, men jag har litet dåligt samvete, det har inte blivit så mycket hembakat denna sommar. Nåja, de äter upp allt som blir litet gammalt, som det som var kvar av den rökta laxen… Det kanske inte finns så mycket av den varan i sjön.
I går kväll fick jag se en fågel som jag trodde försvunnit sen vi fick bergvärme och började elda i vedspisen på vintern. Det var en fladdermus! Tack och lov så lever och frodas den. Den är uppe på natten och njuter som vi av de underbara sommarkvällarna. Men det gäller att passa på att njuta av sommaren så länge den varar. Nästa onsdag skulle den bli 10 grader svalare och då behövs det ingen svalka.
Att bo nära naturen och sjön har sina fördelar. Att sitta ute och äta sin frukostgröt på ljugarbänken i syrenerna, titta ut över sjön samtidigt som en flock tornsvalor kommer susande förbi är något jag skulle önska att alla fick uppleva. Men det är inte alls säkert att alla skulle uppskatta det…
