En del straffar Gud med detsamma...
Nej, jag VILL INTE bli vän med någon hund, den kan vara hur söt som helst, jag är ändå INTE intresserad. Inte heller av någon amerikansk militär eller änkling från Kabul!
Den enda vovve jag är vän med heter Rudolf och har en matte heter Sidsel Cook, bor på Koberg och hon skriver underbara berättelser, om systern åt lunch med president Carter osv.
När jag skall försöka vara litet rolig brukar jag alltid göra bort mig. Som på konferensen i Interlaken där en föreläsare redovisade ett försök från två universitet att lära plantor. Han utgick från uppbyggnaden av celler och i de celler som bygger upp eukaryota organismer, så som växter, djur, svampar och protister, finns det mesta av DNA:et i en cellkärna. Men resultatet berodde på en tolkning, hur man tolkar det ena och det andra.
Jag och flera med mig tog givetvis detta på fullaste allvar. Stackars veganer, nu känner moroten smärta när de biter i den!
Tog givetvis upp detta på konferensmiddagen, men min vän och medförfattare hade plötsligt blivit vegan, förmodligen för att han hade sin flickvän med. ”Om morötterna har känslor kan man inte äta någonting”, sa hon, och tuggade vidare på några tomater.
Det var ungefär som när personerna, på det sammanträde jag var, under kafferasten började prata om politiker som skodde sig med vin och sprit som skattebetalarna fick stå för. – Ja, sa jag, det var precis som när Anna Hedborg var Generaldirektör i Försäkringskassan. Det var FESTER det med vin till maten och konjak till kaffet.
”Hm… Anna är min syster det”, sa mannen bredvid. – Men roliga fester var det i alla fall, fick jag till.
En del straffar Gud med detsamma, så att vara rolig det överlåter jag åt andra!
