Ny dag och ny tid
En ny dag kommer och nu går vi mot ljusare tider. Nja, men inte med ekonomin, vår frihet och trygghet eller politiken. I går kväll fick jag veta att en av min barndoms idoler gått bort. Hon spelade drottning i en skolpjäs och jag beundrade henne som bara ett barn kan göra. För mig blev hon alltid drottning.
För 19 år sedan ersattes Svenska kyrkan av trossamfundet med samma namn. Vår 1000-åriga historia av kristendom håller på att fasas ut. Islam väntas ta över som världens största religion. De får ju många fler barn än vi. I islam är inte kvinnorna lika mycket värda, de sorterar under männen. Islamister finns innästlade i (nästan) alla politiska partier som nu inte kommer överens om en regering efter snart fyra månader. Hur naiva kan svenskarna bli? Rödstrumpor och andra som i hundratals år kämpat för allas lika värde, gäller inte detta längre? Skall vi få sharialagar och hedersförtryck här också? Ja, säger imamerna i våra moskéer.
Det är väl sex år sedan nu jag hörde min medförfattare från Sudan säga att ”halva Europa är islamiskt, det skall bli hela”. Den gången blev jag inte ens rädd, men nu är jag inte lika trygg längre.
