Farligt vackert

Det är så farligt vackert. Vackert för att det är varmt och skönt långt inpå kvällarna. Riktigt sådana sommarkvällar man minns. De andra minnas man ju bara inte. I dag tittade jag på en akleja som slagit ut. Jag blir så glad över gammaldags blommor som överlevt när ägarna skulle ha nyare och modernare blommor. De gammeldags rosorna som inte ersatts med rododendron gillar jag också skarpt.
Men det är också farligt torrt i markerna. Hur skall det gå med bete och vinterfoder för djuren? Tåget tände ju på efter en lång sträcka. Var det verkligen ordentligt synat och godkänt före avfärd?
I dagarna har vi också fått broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Vårt land som aldrig har varit tryggare? Eller har ”särintresset” blivit något att ta på allvar? Det uppstod ju när andra länder rustade upp, då skulle vårt land rusta ned.
Nu talas plötsligt om krisberedskap, hur vi skall överleva utan det mesta, som vi i dag tar för givet. Undrar om de små vattenkraftverken som finns runt oss kan kopplas bort från det stora nätet och ge ström till bygden? Undrar hur mycket beredskapstänk det finns kvar i vårt land. Skyddsrummen har ju tagits i bruk för annat.
På 1940-talet sökte sig ju massor med människor ut på landet, ”där de hade sina rötter”. ”Det var nog i mitt potatisland de hade de mesta rötterna”, var det en man som sa. Självförsörjningsgraden är väl det första man borde tänka på. Så låg som den är i Sverige hjälper det nog inte så värst mycket med aldrig så nyttiga broschyrer. Och så räcker det ju med en st. av lede Fi för att stänga av strömmen i hela Sverige, säger min bror. Han har nog rätt! Utan ström kan vi inte handla i affärerna heller och kontanter har vi inga. Vatten har de flesta inte…
Nej, vi får nog hoppas att kriget eller krisen aldrig kommer. Men vi borde nog vara litet bättre förberedda på det i alla fall!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0