Midsommar, liv och död
När jag skulle åka till San Diego tar jag bussen till Oslo och får med mig en värmlandstidning. På Gardermoen läser jag att en av vännerna jag brukade skicka vykort till inte fanns mer. Nu har jag tagit avsked av honom i Filipstads kyrka. Och jag måste likt hans dotter fundera, ”hur hann han med allt”?
Helt klart var han en stor människa och en politisk förebild, en person som världen blir fattigare utan. Det var så roligt att träffa folk som kände igen mig ”från mitt tidigare liv” också. En annan påminnelse om hur skört vårt liv är fick jag för några dagar sedan när en glad Clara inte fanns mer.
Nu är det midsommar och naturen är full av liv. Måsungarna hade lämnat boet och föräldrarna var halvvägs till sjön när jag kom hem i går. I dag kom de allt och ville ha frukost.
Annars tänkte jag skriva om den lediga dagen när jag åkte buss ”over there”. Jag skulle ju ta bussen ned till kusten, buss 30 var det. Efter ett tag vänder den och kommer tillbaka förbi hotellet. Jag åker och åker, ser kusten, men hittade inte rätt adress utan till slut går jag av och går ned till kusten.
En mäktig känsla när vågorna kom ända från Hawaii och Kina. Det är litet avstånd där borta… Mäktigt!
När jag skulle åka hem funderade jag på om jag skulle ta bussen tillbaka eller åka vidare. Jag beslöt att åka vidare. Det var inte så klokt, för efter ett tag bar det iväg ut på landsbygden och jag måste fråga. Nej, jag skulle ta buss 30 åt andra hållet för den gick inte runt. Sitter och väntar tills en buss 30 kommer. Nej, säger den äldre chauffören, buss 8 är bättre.
Åker med buss 8 och kommer förbi ett Hyatt hotel. Det såg likadant ut, men låg vid vatten… nej, sa jag, det är inte rätt. Buss 30 igen, men lång väntan för det var ju helg och första buss 30 gick bara en liten bit. Äntligen en ny buss 30. Jag åker och åker. Till slut får jag syn på mormon kyrkan som låg alldeles bredvid mitt hotell. Tänk att man kan bli så glad över en mormon kyrka!
Trevlig midsommar!
Helt klart var han en stor människa och en politisk förebild, en person som världen blir fattigare utan. Det var så roligt att träffa folk som kände igen mig ”från mitt tidigare liv” också. En annan påminnelse om hur skört vårt liv är fick jag för några dagar sedan när en glad Clara inte fanns mer.
Nu är det midsommar och naturen är full av liv. Måsungarna hade lämnat boet och föräldrarna var halvvägs till sjön när jag kom hem i går. I dag kom de allt och ville ha frukost.
Annars tänkte jag skriva om den lediga dagen när jag åkte buss ”over there”. Jag skulle ju ta bussen ned till kusten, buss 30 var det. Efter ett tag vänder den och kommer tillbaka förbi hotellet. Jag åker och åker, ser kusten, men hittade inte rätt adress utan till slut går jag av och går ned till kusten.
En mäktig känsla när vågorna kom ända från Hawaii och Kina. Det är litet avstånd där borta… Mäktigt!
När jag skulle åka hem funderade jag på om jag skulle ta bussen tillbaka eller åka vidare. Jag beslöt att åka vidare. Det var inte så klokt, för efter ett tag bar det iväg ut på landsbygden och jag måste fråga. Nej, jag skulle ta buss 30 åt andra hållet för den gick inte runt. Sitter och väntar tills en buss 30 kommer. Nej, säger den äldre chauffören, buss 8 är bättre.
Åker med buss 8 och kommer förbi ett Hyatt hotel. Det såg likadant ut, men låg vid vatten… nej, sa jag, det är inte rätt. Buss 30 igen, men lång väntan för det var ju helg och första buss 30 gick bara en liten bit. Äntligen en ny buss 30. Jag åker och åker. Till slut får jag syn på mormon kyrkan som låg alldeles bredvid mitt hotell. Tänk att man kan bli så glad över en mormon kyrka!
Trevlig midsommar!
Kommentarer
Trackback
