Lycka är ett eget bad
Lycka är ett eget bad, åtminstone när det är +29 grader, tycker Higland Cattle kossorna.
Ja, jag förstår dem! I den varma pälsen blir det fort varmt, men kan man bara gå i vattnet till magen och stänka vatten med svansen kyls man ned ganska bra. Mellan baden betade de eller låg och vilade i skuggan.
Vi badade tillsammans och det gick bra. Ja, jag ville förstås inte bli nedstänkt med vatten, men för övrigt gick det alldeles utmärkt. Mellan baden hade jag förstås en brygga att ligga på och papper att läsa. Det är på det viset jag inväntar min själ, som en folkhögskollärare sa för länge sedan.
I dag har arbetslusten kommit tillbaka, nåja, nästan i alla fall. Jag har skickat en massa mail till mina medförfattare i USA och Australien och så har jag gått igenom vilka som är mina medförfattare i den tredje boken om medvetande. Jodå, jag skrev allt en ”att göra-lista” på bryggan i går också, samtidigt som jag konstaterade att varje misslyckande har en mening. Så är det nog…
Och i går kväll upptäckte jag dem… fladdermössen. Jag brukar varje år vara rädd att skink-kokningen tar död på dem. För var övervintrar de? Jo, förmodligen på något ställe i murpipan… Och en dag på året, när vi kokar skinkan eldar vi i vedspisen… Det kan räcka till att bli grillad det. Om man är fladdermus förstås!
I vintras, sedan vi installerat bergvärme, eldade vi i vedspisen hela vintern, ja, när tomtarna försvunnit förstås… Och sedan såg jag inga fladdermöss under sommarkvällarna… Men i går kväll flög de plötsligt runt knuten. Tack och lov!
Ja, jag förstår dem! I den varma pälsen blir det fort varmt, men kan man bara gå i vattnet till magen och stänka vatten med svansen kyls man ned ganska bra. Mellan baden betade de eller låg och vilade i skuggan.
Vi badade tillsammans och det gick bra. Ja, jag ville förstås inte bli nedstänkt med vatten, men för övrigt gick det alldeles utmärkt. Mellan baden hade jag förstås en brygga att ligga på och papper att läsa. Det är på det viset jag inväntar min själ, som en folkhögskollärare sa för länge sedan.
I dag har arbetslusten kommit tillbaka, nåja, nästan i alla fall. Jag har skickat en massa mail till mina medförfattare i USA och Australien och så har jag gått igenom vilka som är mina medförfattare i den tredje boken om medvetande. Jodå, jag skrev allt en ”att göra-lista” på bryggan i går också, samtidigt som jag konstaterade att varje misslyckande har en mening. Så är det nog…
Och i går kväll upptäckte jag dem… fladdermössen. Jag brukar varje år vara rädd att skink-kokningen tar död på dem. För var övervintrar de? Jo, förmodligen på något ställe i murpipan… Och en dag på året, när vi kokar skinkan eldar vi i vedspisen… Det kan räcka till att bli grillad det. Om man är fladdermus förstås!
I vintras, sedan vi installerat bergvärme, eldade vi i vedspisen hela vintern, ja, när tomtarna försvunnit förstås… Och sedan såg jag inga fladdermöss under sommarkvällarna… Men i går kväll flög de plötsligt runt knuten. Tack och lov!
Kommentarer
Trackback
