Rosor från Clarorna - inget från Macchiarini
Det var till Etikprövningsnämnden Pablo Macchiarini skulle ha ansökt om att få operera luftstrupar… Jag tänkte på detta när jag fick den decimetertjocka kallelsen till nämndens sammanträde. Nej, det var inget med från Macchiarini med nu heller…
Jag har i alla fall fått mail från två medförfattare till min tredje bok om medvetande. En snäll professor från Nederländerna skrev på ett kapitel och var uppe i 8888 ord! Och en annan från Ungern som jag träffade i San Jose har lovat att skriva. Sedan har jag svensken som har mediterat sedan 1960-talet som skickade ett koncept till mig, nästa kommer… Från Calleman har jag fått ett utmärkt kapitel, liksom från Alexander Graur och några fler. Det kommer nog att bli en bok till slut!
Sedan har jag varit fräck nog och marknadsfört en ny bok genom att maila till medvetande- människor och be dem köpa min bok The Journey to Life or Death på ett visst datum, den 19 -20 februari. Ett par stycken blev sura och ville bli borttagna från maillistan … men det gav utdelning på Amazons försäljningslista! Det var en kurskamrat på handelskammarens utbildning för småföretagare som tipsade om att en känd författare som gjort på detta viset. Jag skall ju gå marknadsföring och detta var ett prov. Skulle jag våga? Allting går att sälja med mördande reklam… och det hjälper ju inte ett dyft om mina böcker är bäst i världen om ingen vet om det! Ja, jag vågade!
I veckan har det också varit mitt sista årsmöte i Clarornas företagarförening. Det blev ett väldigt trevligt möte med Marie Axelsson som har Naturpralinen, en chokladfabrik i verklig glesbygd – där katta får ungar vart tredje år, som någon definierade glesbygd med.
Sedan blev det chokladprovning av kvalitetschoklad, inte sådan bitter och billig choklad som de stora chokladfabrikanterna använder sig av, en choklad som är så bitter att den måste blandas med massor av onyttigt socker.
Den fina blombuketten jag fick är fortfarande lika fin. Tack alla goa Claror!
Jag har i alla fall fått mail från två medförfattare till min tredje bok om medvetande. En snäll professor från Nederländerna skrev på ett kapitel och var uppe i 8888 ord! Och en annan från Ungern som jag träffade i San Jose har lovat att skriva. Sedan har jag svensken som har mediterat sedan 1960-talet som skickade ett koncept till mig, nästa kommer… Från Calleman har jag fått ett utmärkt kapitel, liksom från Alexander Graur och några fler. Det kommer nog att bli en bok till slut!
Sedan har jag varit fräck nog och marknadsfört en ny bok genom att maila till medvetande- människor och be dem köpa min bok The Journey to Life or Death på ett visst datum, den 19 -20 februari. Ett par stycken blev sura och ville bli borttagna från maillistan … men det gav utdelning på Amazons försäljningslista! Det var en kurskamrat på handelskammarens utbildning för småföretagare som tipsade om att en känd författare som gjort på detta viset. Jag skall ju gå marknadsföring och detta var ett prov. Skulle jag våga? Allting går att sälja med mördande reklam… och det hjälper ju inte ett dyft om mina böcker är bäst i världen om ingen vet om det! Ja, jag vågade!
I veckan har det också varit mitt sista årsmöte i Clarornas företagarförening. Det blev ett väldigt trevligt möte med Marie Axelsson som har Naturpralinen, en chokladfabrik i verklig glesbygd – där katta får ungar vart tredje år, som någon definierade glesbygd med.
Sedan blev det chokladprovning av kvalitetschoklad, inte sådan bitter och billig choklad som de stora chokladfabrikanterna använder sig av, en choklad som är så bitter att den måste blandas med massor av onyttigt socker.
Den fina blombuketten jag fick är fortfarande lika fin. Tack alla goa Claror!
Edgar Mitchell fattas oss...
“We must learn to live in, honor and love the universe we live in, whatever it is. It is what it is, although we do have the ability to interact and shape it in certain ways, but mostly the capability to shape ourselves to exist within our universe as best we can.”
Detta är några rader ur ett mail jag fick från Edgar Mitchell, astronaut på Apollo 14 och grundare av IONS, Institute of Noetic Sciences är en ideell organisation som arbetar för att stödja individuella och kollektiva omvandlingen genom medvetandet forskning, omvälvande lärande och engagera en global gemenskap i förverkligandet av vår mänskliga potential.
Det var inför min första bok om medvetande som jag kontaktade Edgar Mitchell och jag träffade honom också senare på en SAND i San Jose.
Tyvärr hann jag aldrig fråga honom angående hans samarbete med Olle Jönsson, Jonsson i USA. De hade nämligen telepatisk kontakt när Edgar Mitchell var på månen och det anmärkningsvärda är att kontakten skedde direkt, utan tidsfördröjning.
Det är något speciellt med alla månfarare, ryssar har blivit djupt kristna osv. Vad som händer kan vi bara spekulera i.
Edgar Mitchell dog 4 februari. Jag har fått påminnelse om att skicka en kondoleans. Förmodligen kommer hans minne – liksom Karl Pribrams att högtidlighållas på Science of Consciousness konferensen i Tucson i slutet av april.
Albert Einstein hade en diskussionspartner, David Bohm, som i sin tur hade en diskussionspartner Karl Pribram, som jag träffade på konferensen i Salzburg 2007. Jag hade då ingen aning om att det var något speciellt med Karl Pribram, men jag fäste mig vid att hans replik när Stuart Hameroff pratat, ”det där sa jag innan du var född”.
Jag utvecklade också kontakten med Karl Pribram. "Neither Dennis Gabor, David Bohm nor I think (thought) of the Universe as a hologram. The holographic arrangement is an enfolded (implicate) background for the space- time universe we navigating. It is a potential reality rather than the experienced reality that we navigate", says Karl Pribram.
Jag bad honom också om hjälp med ett abstract till konferensen I Hongkong. Här är hans svar:
Ingrid: HOORAY You have finally got an excellent abstract. Congratulations, and best for a most HAPPY NEW YEAR. Karl Pribram
Karl Pribram dog i fjol, Edgar Mitchell 4 februari i år… Men en annan man på fotot, Henry Stapp, kommer att prata i Tucson. Det gäller att ta vara på människorna så länge de finns…
Det är många som fattas oss…
Detta är några rader ur ett mail jag fick från Edgar Mitchell, astronaut på Apollo 14 och grundare av IONS, Institute of Noetic Sciences är en ideell organisation som arbetar för att stödja individuella och kollektiva omvandlingen genom medvetandet forskning, omvälvande lärande och engagera en global gemenskap i förverkligandet av vår mänskliga potential.
Det var inför min första bok om medvetande som jag kontaktade Edgar Mitchell och jag träffade honom också senare på en SAND i San Jose.
Tyvärr hann jag aldrig fråga honom angående hans samarbete med Olle Jönsson, Jonsson i USA. De hade nämligen telepatisk kontakt när Edgar Mitchell var på månen och det anmärkningsvärda är att kontakten skedde direkt, utan tidsfördröjning.
Det är något speciellt med alla månfarare, ryssar har blivit djupt kristna osv. Vad som händer kan vi bara spekulera i.
Edgar Mitchell dog 4 februari. Jag har fått påminnelse om att skicka en kondoleans. Förmodligen kommer hans minne – liksom Karl Pribrams att högtidlighållas på Science of Consciousness konferensen i Tucson i slutet av april.
Albert Einstein hade en diskussionspartner, David Bohm, som i sin tur hade en diskussionspartner Karl Pribram, som jag träffade på konferensen i Salzburg 2007. Jag hade då ingen aning om att det var något speciellt med Karl Pribram, men jag fäste mig vid att hans replik när Stuart Hameroff pratat, ”det där sa jag innan du var född”.
Jag utvecklade också kontakten med Karl Pribram. "Neither Dennis Gabor, David Bohm nor I think (thought) of the Universe as a hologram. The holographic arrangement is an enfolded (implicate) background for the space- time universe we navigating. It is a potential reality rather than the experienced reality that we navigate", says Karl Pribram.
Jag bad honom också om hjälp med ett abstract till konferensen I Hongkong. Här är hans svar:
Ingrid: HOORAY You have finally got an excellent abstract. Congratulations, and best for a most HAPPY NEW YEAR. Karl Pribram
Karl Pribram dog i fjol, Edgar Mitchell 4 februari i år… Men en annan man på fotot, Henry Stapp, kommer att prata i Tucson. Det gäller att ta vara på människorna så länge de finns…
Det är många som fattas oss…
Accepterad för Tucson!
Hurra! I går kväll kom meddelandet från Tucson att mitt abstrakt var antaget för en posterpresentation och ev. ett föredrag under konferensen Science of Consciousness i slutet av april. Så nu får jag nog finputsa epigenetiken. Jag hoppas alla bra gener kopplas på och de dåliga kopplas bort. Det kommer ju hela tiden något nytt. I Vetenskapens Värld i kväll får vi höra vad som hände innan vi var födda.
Konferensen skall i år hållas på Loewes Ventana Canyon Resort, en jättefin konferensanläggning bland ormar och ödlor halvvägs uppe i bergen där jag var 2012, tror jag. Ja, skallerormarna är bara ute när det är mörkt (och man letar toaletter i buskarna) men en svart rackare, tjock som armen, såg jag allt. På konferensanläggningen fanns det en del småaffärer – inte billiga precis. Jag kommer ihåg att jag skulle köpa presenter men inget passade när jag kom hem…
Jag har inte bestämt mig om jag skall åka än… jo, det har jag nog! Men skall jag åka till San Francisco eller Los Angeles och byta eller skall jag byta i New York och Dallas eller Houston och se på södra USAs bördiga jordbruk? Flygen försöker flyga kortaste sträckan över klotet så det blir Grönland, ner över Chicago och snön i Denver, men jag vill se odlad mark i stället… SAS har direktflyg till Los Angeles och det låter ju roligt, för där har jag aldrig varit, men jag misstänker att de flyger en nordlig bana som de gör till San Francisco. Helst skulle jag vilja ha direktflyg till Dallas för byte till Tucson… Ja, vi får se hur det blir.
Deepak Chopra medverkar bland många andra varav en del är medförfattare i mina böcker om medvetande. Det var förra gången i Canyon Resort som ag träffade Menas Kafatos, Deepaks medförfattare som sedan blev min medförfattare. Ja, jag har nog tur ibland… Och tur som får vara författare och åka på konferenser. Men först måste all bokföring och alla deklarationer vara klara!
På heder och samvete!
Konferensen skall i år hållas på Loewes Ventana Canyon Resort, en jättefin konferensanläggning bland ormar och ödlor halvvägs uppe i bergen där jag var 2012, tror jag. Ja, skallerormarna är bara ute när det är mörkt (och man letar toaletter i buskarna) men en svart rackare, tjock som armen, såg jag allt. På konferensanläggningen fanns det en del småaffärer – inte billiga precis. Jag kommer ihåg att jag skulle köpa presenter men inget passade när jag kom hem…
Jag har inte bestämt mig om jag skall åka än… jo, det har jag nog! Men skall jag åka till San Francisco eller Los Angeles och byta eller skall jag byta i New York och Dallas eller Houston och se på södra USAs bördiga jordbruk? Flygen försöker flyga kortaste sträckan över klotet så det blir Grönland, ner över Chicago och snön i Denver, men jag vill se odlad mark i stället… SAS har direktflyg till Los Angeles och det låter ju roligt, för där har jag aldrig varit, men jag misstänker att de flyger en nordlig bana som de gör till San Francisco. Helst skulle jag vilja ha direktflyg till Dallas för byte till Tucson… Ja, vi får se hur det blir.
Deepak Chopra medverkar bland många andra varav en del är medförfattare i mina böcker om medvetande. Det var förra gången i Canyon Resort som ag träffade Menas Kafatos, Deepaks medförfattare som sedan blev min medförfattare. Ja, jag har nog tur ibland… Och tur som får vara författare och åka på konferenser. Men först måste all bokföring och alla deklarationer vara klara!
På heder och samvete!
