Gamla Rosa och nya kor

Hemma igen med koutsikt genom fönstret. Ja, det hade jag ju faktiskt i Indien också, men det var inga kor som jag kände. Nu är jag hemma från en fantastiskt rolig bokmässa i Göteborg! Förra veckan var jag ju i Stockholm och ”blev av med min identitet”, ja, jag blev bestulen för första gången i mitt liv. Men plånboken hade hittats av en korvförsäljare vid Hötorget som ringde och skickade den till mig. Givetvis var den tömd på kontanter – jag hade ju just flyttat över pengarna från bokförsäljningen till plånboken när den blev stulen och det spärrade Visakortet var väck – men alla andra kort var kvar! Så även mitt nya körkort, jag hade just förnyat mitt körkort och hade det gamla kvar i plånboken… Nu fick tjuvarna bara rätt mycket kontanter men ett spärrat Visakort och ett utgånget körkort. Lycka till!
Nu har jag fått ett nytt Visakort och blivit en människa igen! Det kom också ett sms från Hötotgsgrillen med tack för lappen jag skickade. Det var roligt!
Oh, vad mycket människor man träffar på bokmässan. Alla är där! Håkan Juholt kom förbi och fick min ”Rosa”, en del tyckte boken var litet för enkel, men då tog jag fram mina andra böcker bl a ”Aspect of Consciousness: Essays on Physics, Death and the Mind”, så jag hade något som passade alla.
”Rosa Lyckans ko” blev utsedd till något som alla barn skulle få kunskap om och jag fick skriva ”Till alla skolbarn, en resa i bokens värld”. En kvinna skulle köpa en bok men det tog tvärstopp när jag läste ”fråga farmor – hon vet”. –Nej, farmor visste inget om detta, för hon hade aldrig sett en ko…
Jag var litet ledsen över att jag inte fått någon tid att tala i Värmlandsmontern för jag hade ju en ny bok och hade anmält detta under sommaren, men tiderna var fulltecknade… Men när jag kom till Värmlandsmontern pratade en vänsterpartistisk riksdagsman båda dagarna. Sista dagen besökte jag montern två gånger och båda gånger pratade han. Ja, han måste ha skrivit åtminstone tre nya böcker, vad vet jag…
Men jag ångrar att jag inte tog namnet på den biblioteksanställde mannen från Haparanda som berättade om en händelse när en speldosa börjat spela mitt i natten. Han stängde av den. Dosan började spela igen så han måste gå upp och ta ut batterierna. På måndagen flaggades på halv stång. En liten hjärtsjuk pojke hade dött. Jag reagerade starkt på detta, eftersom jag har en liknande historia med mig. Han berättade också att hans fru såg också saker som andra inte såg, exempelvis en passagerare i bilen. –Vem var det du hade med dig? Mannen hade kört ensam…
Ja,det var många intryck, jättehärliga författarkollegor och supertrevliga montergrannar…

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0