Skjuten älgtjur och kojakt
Nu har sorken fått sina lökar och älgen är skjuten. Ja, det var inte jag som sköt den utan min son. Efter andra drevet när jag kom till sonens pass skulle vi gå vidare till de andra jägarna. Sonen var litet sur för jag hade ju inte haft telefonnumret till min kollega som drevkvinna, utan ringt till honom som heller inte hade numret... Han hade i sin tur ringt till min kusin när denne var omringad av älgar...
Telefoner och teknik är ju inte min starkaste sida men jag försökte vända på misslyckandet och säga att "vad bra, då har vi ju älgen kvar". Ögonblicket därefter tecknar sonen åt mig, så jag sätter mig ned och då smäller det. Sonen springer framåt och där ligger älgtjuren! Spännande!
Spännande blev det också att få ut älgen ur skogen. Där var liksom djupa spår eller floder efter gallringsmaskiner som kusinen jagat på flykt för att de gjorde större skada än nytta. Nu blev det i alla fall kusinen som med jordbrukstraktor fick försöka att bärga älgen. Han lyckades!
Sedan har jag tagit itu med mina böcker. Jag har e-mailat och fått svar från de flesta medförfattarna till "Essays on Consciousness". Deepak Chopra och Menas Kafatos träffas ju på SAND-konferensen i San José, nedanför San Francisco kommande vecka. Jag hade velat vara med!!!!! Men då hade det ju inte blivit någon älg och så kostar det ju både tid och pengar...
Korna har också kommit hem från sommarbetet. En kväll i veckan kom det en djurbil med släp. Det var som två järnvägsvagnar att fälla ner och upp så att de kunde gå ut nedför trappan. Men vilket liv det blev! De ville ju träffa dem som varit kvar här hemma.
Nästa morron blev det kojakt! Fullt med kor i grannens trädgård och gamla Blondie hade gått en km åt fel håll... Till slut var i alla fall alla samlade och fick höbalar att smaska på. Blondie gick sakta mot de fem övriga Katrineholms-damerna och så var alla sex samlade. Ordningen var återställd!
Telefoner och teknik är ju inte min starkaste sida men jag försökte vända på misslyckandet och säga att "vad bra, då har vi ju älgen kvar". Ögonblicket därefter tecknar sonen åt mig, så jag sätter mig ned och då smäller det. Sonen springer framåt och där ligger älgtjuren! Spännande!
Spännande blev det också att få ut älgen ur skogen. Där var liksom djupa spår eller floder efter gallringsmaskiner som kusinen jagat på flykt för att de gjorde större skada än nytta. Nu blev det i alla fall kusinen som med jordbrukstraktor fick försöka att bärga älgen. Han lyckades!
Sedan har jag tagit itu med mina böcker. Jag har e-mailat och fått svar från de flesta medförfattarna till "Essays on Consciousness". Deepak Chopra och Menas Kafatos träffas ju på SAND-konferensen i San José, nedanför San Francisco kommande vecka. Jag hade velat vara med!!!!! Men då hade det ju inte blivit någon älg och så kostar det ju både tid och pengar...
Korna har också kommit hem från sommarbetet. En kväll i veckan kom det en djurbil med släp. Det var som två järnvägsvagnar att fälla ner och upp så att de kunde gå ut nedför trappan. Men vilket liv det blev! De ville ju träffa dem som varit kvar här hemma.
Nästa morron blev det kojakt! Fullt med kor i grannens trädgård och gamla Blondie hade gått en km åt fel håll... Till slut var i alla fall alla samlade och fick höbalar att smaska på. Blondie gick sakta mot de fem övriga Katrineholms-damerna och så var alla sex samlade. Ordningen var återställd!
Kommentarer
Trackback
