Älgjakt på kor
I går var det kojakt hela dagen. I går morse när älgdrevet gick förbi blev korna skrämda av ropen och försvann ut i dimman och friheten. Vettskrämda. Vi trodde de skulle tas för älgar och bli skjutna. Först under kvällen fick vi in dem inom stängslet igen - med äpplen, kraftfoder och mycket lock och pock.
I morse ringde grannen och hade frossa igen. Tar en halv kopp med kaffe och springer dit. Jag kunde direkt konstatera att hon var inte lika dålig den här gången som förra gången då hon hade bakterier som gått ut i blodet via njurarna medfört början till blodförgiftning.
Men hon blev snabbt sämre. Ringde återbud till färdtjänsten som skulle ta henne till vårdcentralen och ringde efter en ambulans i stället. Den här gången var det en tjej som pratade svenska! Inte dåligt! Ambulanspersonalen bestod av en av de trevliga flickorna, som varit med förra gången plus en manlig sjuksköterska. Tjejen körde så jag tröstade grannen med att ”nu får du herrsällskap”.
Nu börjar jag ju få resfeber också. Jag måste ju skicka en del mail, men de vaknar inte förrän kl tre, där borta i USA. Jag måste ju tala om för dem jag inte mailat till att jag nu har en publisher och be om ”signed release”, hur nu denna skall se ut för att det skall bli rätt. Jag får nog fråga förlaget om det också.
