På min väg runt halva klotet
Det är mycket nu… Mina båda böcker ”H2O Bara vanligt vatten” och ”Det finns ingen död” skall ges ut på svenska till bokmässan i Karlstad i slutet på den här månaden så jag måste godkänna provtrycket snabbt som bara den. Vidare har jag undertecknat kontraktet på ”Consciousness Through the Looking Glass” och skickat till McFarland, det akademiska förlag som skall trycka den i USA.
Samtidigt mailar jag ju till författarna om ”signed release”, d v s de skall godkänna att jag övertar ägande rätten till vad de har skrivit. Och senast den 15 november skall ju abstraktet in till universitetet i Arizona för att komma med i Stockholm i maj.
Men jag lovade ju att berätta om min resa till San Francisco. Hur stänger man av denna telefon egentligen? Jag började fundera på min väg till Arlanda. Att ringa och fråga sonen skämdes jag faktiskt för. Hur dum får man vara? Jag hade frågat någon på vandrarhemmet, men att ta ur batteriet tyckte jag lät besvärligt. Så jag går in på 7eleven och frågar. Jodå jag får ett mycket korrekt svar, finns det ingen avstängningsknapp är det bara att hålla avstängningen intryckt. Det funkade!
Men det hade ju varit skumt på vandrarhemmet och sved i ena ögat, makeupen hade kommit litet fel… På Arlanda Express tar jag upp en spegel och ser ett svart öga och runt munnen var det vitt av tandkräm. Huvaligen! Vad hade de tänkt på 7eleven? De kanske trodde att jag börjat fira Halloween?
