Inga vita älgar
I kväll tog jag en joggingtur på en mil. Men grusvägen var ju nysladdad så jag kom på att jag skulle springa en dryg km på asfalten sedan, till Guldgruvan. För tio år sedan var det full fart där. Men jag tror faktiskt att vi fick ut mer guld på elektronikåtervinningen. Det var bara det att Bolidens provsmälta kostade, frakten kostade, ja allt kostade...
Men, det tar allt tid att springa numera. Och högerfoten har jag lindad, som jag brukar. Men sedan jag var i USA har jag haft ont i knät och ryggen också. Krämpor! Sådant man inte skall tala om. Det är ju första gången jag känner av något sådant.
Jag tittade efter den vita älgen också, men den syntes inte till. Jag såg bara två tranor i kväll. Inga älgar alls. Men vad gott det doftade! Det doftade av granens nyutslagna skott, av blommor, syrener och allt annat som hör våren till. Ja, nu är det allt den vackraste tiden på hela året.
I morron skall jag åka in till Karlstad, till revisorn. som tur är har jag pappren i ordning. På den tiden jag skrev 28 kontrolluppgifter hade jag allt klart långt tidigare. Det är som det tar längre tid ju mindre det blir. Jag frågade tjejen som ringde när revisorn ville ha pappren. -I går, sa hon.
