Jul och försvinnande
Nu är det jul! Jag skulle slå in några julklappar, men rim-hjärnan funkar inte. I vanliga fall brukar jag få till det, men inte nu. Vad skriver man på en bikinitjej tryckt på en vit T-shirt? Prinsessan Lilian hade en sådan, köpt i San Francisco.
Jordache-jeansen sedan? Och 1000-lapparna som toapapper från Buttericks?
Annars är människorna i min hemförsamling litet dämpade nu. Kerstin Segerberg, som var präst här tidigare och som fortfarande vikarierar emellanåt är försvunnen sedan en dryg vecka. Hon skulle köra ur församligens julgåvor och kom aldrig tillbaka. Vad har hänt? Polisen har sökt, man har finkammat Glaskogen, så gott det nu går för det är ett stort område som det är lätt att köra vilse i.
Jag har själv kört vilse en kväll jag hade samåkt med Moa Bern och sedan skulle köra hem. Jag kom inte hem. Jag körde och körde... Till slut kom jag till något som såg ut som ett Folkets Hus och jag har väl aldrig blivit så glad över att se ett Folkets Hus någon gång. Slutligen kom jag så ut på E 18 fem mil längre bort. Så jag har verkligen respekt för Glaskogen. Men vacker är den i vinterskrud. Med detta vill jag önska er alla en riktigt lugn och fridfull jul! Hoppas att ingen behöver fira jul i väntan på tåg.
