USA från ovan
Vackert vårväder i dag. Snödrivorna har försvunnit och isen på sjön har smält medan jag varit i Arizona. Men planet gick inte över där jag bor utan tog en nordligare rutt. Min son och min bror följde det på sina dataskärmar och det hade mycket riktigt gått över norra Värmland, norr om Oslo och Bergen. Sedan flög det över Island och södra Grönland innan det gick ner för landning i Chicago.
Men det är klart, det blir ju en kortare flygsträcka ju längre norr man flyger. Jorden är ju rund… Därför var det nog inte så konstigt att det gick på 64 – 65 breddgraden. Här ligger vi ju på 59 – 60. Oslo ligger på 60 nordlig bredd.
Nu fick jag i alla fall flyga från Chicago till Dallas i klart väder och med dagsljus. Jag var mycket tacksam över min fönsterplats. Nu kunde jag se jordbrukslandskapet under mig – hela vägen var det jordbruk, indelade i jämna fyrkanter.
Efter Dallas blev det litet mer ojämnt, med gröna cirklar. Det är de bevattnade områdena som syns på detta sätt från ovan. Och så kom ju utlöparen från Klippiga Bergen, 9000 fot, sades det, ung. 3000 m. Jag tyckte att kaktustopparna snuddade planet när vi var framme i Tucson och skulle gå ner för landning. Men det var nog marginaler. Underbart att vara i Tucson!
För närvarande sliter jag med litet jet-leg och massor av deklarationer. Jag måste nog säga återbud till Tillväxtverkets inbjudan för kvinnliga ambassadörer den 29 april. Knepig dag egentligen. Har inte kvinnliga företagare pappersjobb och deklarationer att sköta?
