Lock, pock och partipiskor

Löfven sparade inte på självberömmet utan talade storvulet om allt bra han gjort under sju är, pandemin hade klarats, pensionärerna hade fått det bättre och människor kunde vara trygga. Men han glömde att tala om att pandemin kostat vårt land 14 000 fler människoliv än i Norge, som har något på 700 döda. Han glömde att tala om att vi har fått nordens lägsta pensioner, skjutningarna och gängkriminaliteten som drabbar företagsamma invandrare till ett öde värre än värst. Han nämnde heller inte tullen som inte får göra någonting utan bara låta massor med stulna maskiner lämna landet, allt medan naturläkemedel som äldre män behöver mot förstorad prostata, stoppas från införsel. Han glömde också att 80 procent av våra överfulla fängelser bebos av kriminella med främmande namn. Löfven var beredd att bli statsminister igen, fick han inte igenom budgeten skulle han avgå – (närmare jul sådär), då vet han ju att ett extraval skulle bli ett halvår före ordinarie val och det skulle inte accepteras utan han skulle sitta säkert. För Annie Lööf är allt är liberalernas fel, om de bara går tillbaka till Jöken blir allt bra igen, (hjärt-lung- räddningen av Jöken verkar dock gnissla) själv är hon som vanligt ”konstruktiv och ansvarsfull”. Och att då inte kunna prata vid ”ytterkantspartierna” är en självklarhet. Ebba Busch, Nyamko Zabuni och Ulf Kristersson är inte så ”konstruktiva och ansvarsfulla” att de väljer bort 30 procent av de folkvalda från samtal. Löfven ser om sitt hus och tämjer sina vildar, landsbygdsministern avgår och blir vanlig riksdagsledamot igen, så att hon kan rösta mot Kristersson, hennes ersättare var inte ”närvarosäker”. Den centerpartist, Helena Lindahl, som varit som de gamla hederliga centerpartisterna på landsbygden, och tidigare röstat mot Löfven har nu deklarerat att hon kommer att rösta med Centern. Moderaterna försökte förgäves locka tillbaka centern med satsning på landsbygdspolitik. Det möttes av Lööfs kalla hand. Hade de lockat med fler asylsökande hade nog varit betydligt enklare. Efter att vildarna är kontrollerade med lock och pock, partipiskor och annat, har Kristersson gett upp. En polis har skjutits, Löfven beklagar som vanligt men ord ger inte livet åter. Skall det någonsin bli ordning i Sverige igen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0