På kamel från pyramiderna till sfinxen
En del dagar händer det mer andra mindre. Till synes är detta en dag det händer mindre, åtminstone för mig och här i Sverige. I Egypten händer det desto mera. Eftersom jag har sfinxen och pyramiderna som bakgrund på min dataskärm berättade jag för Alexander, barnbarnet, att jag faktiskt ridit kamel från pyramiderna till sfinxen. Jag berättade också om egyptiern som skulle fotografera mig med min kamera, jag visste ju hur tiggeribenägna de var men det kunde ju inte kosta något –trodde jag. Tills kamelrackarn reser sig upp – fy katten, vad höga de är. Jag fick som sagt rida kamel till sfinxen för ett nätt belopp av jag tror det var 50 dollar! Trösten var ju att jag skulle få fina kort. När jag kommer hem och framkallar korten – det var på den tiden man hade riktiga kort – fick jag se två kort med Egyptens blå himmel och i hörnet på det tredje fanns en pytteliten bild av mitt huvud.
Vi kollade också på korten. När man ser på foton befinner man sig ju i situationen som var då, när kortet togs. Som kortet med mina stora fötter. Det var bara fötterna kvar av en staty och sedan var jag fotograferad bakom med ”skarven” täckt. Där var också fotot från Hatshepsuts terrastempel och bilden av en liten grabb i en lika liten båt på Nilen. Och kortet från flyget över Egypten där det syntes att Egypten någon gång i tiden haft stora floder med mindre bifloder. Nu vet jag ju inte om det var tillåtet att fotografera från flyget – det var det förmodligen inte – men det är väl preskriberat nu får jag hoppas.
