En bra tjänare med farlig husbonde

Elden är en bra tjänare men en farlig husbonde, var det en gammal dam som sa. Hon hade nog rätt.
I dag regnar det men förra veckan var det snustorrt och blåst, men det skulle vårstädas litet, bara eldas litet torrt gräs och gammalt ris. Nu blev det väl en litet större brasa än man tänkt, så det kommer en bön om hjälp.
Maken sa några väl valda ord men tog sin fyrhjuling med yxa och åkte iväg. ”Kan du ringa efter brandkåren”, är frågan jag får. Jag ringer 112, men vilken tid det tar! De frågade väldigt noga efter adress, hur mycket och vad som brann.
Sedan drog jag på mig de ko-skitiga stövlarna och det bar iväg till brandinfernot. Jag såg min make slå med julgranar några meter från stugorna och försökte hjälpa till. Det gick ju inte, det var eld runt mig.
Har du sagt till grannarna, skriker han. Så pass långt hade jag inte tänkt utan springer tillbaka och får tag i två starka karlar och en tjej, som alla vet hur man släcker.
När vi kommer fram till brandplatsen kommer räddningstjänsten också och kunde bara konstatera att det i stort sett var släckt.
Granar att slå på elden med och gå ”med” elden. Det är så man släcker en gräsbrand. Tack och lov, allt gick bra!

En användbar tjänare men en farlig herre

Elden är en bra tjänare men en farlig husbonde, var det en gammal dam som sa. Hon hade nog rätt.
I dag regnar det men förra veckan var det snustorrt och blåst. Fritidsgrannen var ensam här och skulle vårstäda litet. Han skulle bara elda litet torrt gräs och gammalt ris, trodde han. Nu blev det väl en litet större brasa än han tänkt, så han kommer och ber om hjälp.
Maken sa några väl valda ord men tog sin fyrhjuling med yxa och åkte iväg. Senare kommer fritidsgrannen tillbaka ”kan du ringa efter brandkåren”, undrade han. Jag ringer 112, men vilken tid det tar! De frågade väldigt noga efter adress, hur mycket och vad som brann.
Sedan drog jag på mig de ko-skitiga stövlarna och det bar iväg till brandinfernot. Jag såg min make slå med julgranar några meter från stugorna och försökte hjälpa till. Det gick ju inte, det var eld runt mig.
Har du sagt till grannarna, skriker han. Så pass långt hade jag inte tänkt utan springer tillbaka och får tag i två starka karlar och en tjej, som alla vet hur man släcker.
När vi kommer fram till brandplatsen kommer räddningstjänsten också och kunde bara konstatera att det i stort sett var släckt.
Granar att slå på elden med och gå ”med” elden. Det är så man släcker en gräsbrand. Tack och lov, allt gick bra!

Gamla synder och Nobel glömska

Jag fick lust att besöka Kåkbrinken och Gamla Stan, när jag nu hade en ledig eftermiddag i Kungliga Hufvudstaden. Eftersom jag ”bor” vid Hötorget tog jag tunnelbanan två stationer, förbi T-centralen till just Gamla Stan.
Det var vemodigt att se Kåkbrinken där jag brukade besöka min illustratör Hans Arnold. En ingivelse sa åt mig att gå uppför en gränd och där fanns Stortorget. Det var här som Stockholms blodbad gick av stapeln år 1520. Huvaligen!
Efteråt fick jag ju se Nobelmuseet och köpa nobelmedaljer i choklad, en passande present – om jag inte äter upp dem förstås!
Tänk inte bara pristagare var omnämnda utan även Lise Meitner, hon som kom på lösningen till atombomben, en lösning som Otto Hahn sedan snodde och fick medalj för. Lise Meitner var judinna och Otto Hahn var tysk! Jag väntade mig nästan att få se Rosalind Franklind också, hon som upptäckte DNA-molekylens struktur, något som Watson och Crick fick äran för, men det kanske kommer!
Jag frågade efter Marie Curie – frimärket och blev hänvisad till Postmuseet, men mitt emot låg en frimärksaffär. Jättetrevliga människor! Jag fick ett nytt märke som jag INTE skall klistra på några brev den här gången hur illa det än är.
Sen var det dags att åka ”hem”. Och på väg till tunnelbanan ligger Munkbrohallen, så jag fick litet käk till nästa dags frukost också.
I dag har jag INTE skrivit något om våldet, jo Stockholms blodbad förstås, men det är snart 500 år sedan så det är väl preskriberat!

Vårpremiär med ursäkter - men jag gör som kalvarna

Det har blivit VÅR och grusvägen är helt isfri. Nu finns det ingen ursäkt längre, nu måste jag bara ut på joggingturen. Solen skiner så inbjudande, men jag hade motvind åt båda hållen. Hur i helskotta kan det bli så? Ja, det kanske vad sidvind på hemvägen…
Premiärturen tog litet tid, hade det varit en tävling hade jag säkert vunnit – på längsta tiden!
Jag har ju ett löpband, som jag nogsamt undviker. Det finns så många ursäkter! Enda sporten under vintern har varit att se på skidor. Heja Kalla och Stina!
Tänk landsvägen började torka upp utom i skuggan där tjälen var kvar. En trana skrek att ”nu är det vår” och vattenflaskan låg kvar sedan i fjol. Det var is i mitten och vattnet smakade utmärkt. Min bror brukar ta med en vattenflaska åt mig och kommenterade att han tyvärr inte hade gjort det när jag sprang över Golden Gatebron.
Jag gör precis som kalvarna, går på vilken sida jag vill om staketet, men nu har jag tankat endorfin (kroppseget morfin) helt gratis. Nu måste jag läsa handlingar inför Uppsala till veckan, jag ”sprang” först, för att läsa handlingar behöver man inte ha solsken i ögonen, (ja jag läser via skärmen och skrivbordet är i öster). Nu har jag kommit till sidan 624 av 1496… Det tar sig sa bonnen när skithuset brann!

Blir jag Shanghaiad?

Litet roligare nyheter emellanåt: Mitt abstrakt godkänt, så jag blir talare på Science of Consciousness konferens Shanghai i juni. Vartannat år är ju konferensen i Tucson i Arizona och vartannat år någon annan stans i världen. Mitt ämne i år är epigenetik. Och det är nog rätt nytt och spännande för datorn markerar felstavning. Sånt gillar jag!
Det handlar om ”gut” and ”brain”, sambandet mellan tarm och hjärna, hur vi föds som 100 procent människa, men dör som endast 10 procent människa, resten är bakterier, bra och dåliga… Rätt tarmflora är jätteviktigt för hur vi mår och för vilka gener som slås på respektive slås av. Nu hoppas vi väl att våra goda gener är påslagna så vi får vara friska.
Annars blir det värre och värre med skjutningar och våldsbrott för varje dag som går. En del försöker bortförklara det med alla möjliga och omöjliga ursäkter, som att det hade blivit färre vårddagar för unga p g a våld. Tror jag det, det har blivit färre vårddagar för alla! Till och med för nyblivna mammor. En del blir ”klinikfärdiga” innan de hinner till sjukhuset till och med!
En professor från i Italien mailade en tidningsrubrik och undrade med bestörtning vad som skedde i Sverige. Ja, alla känner numera till lilla Sverige, men tyvärr inte för något gott. Trumps utfall var relativt snällt.
Man bara bävar för hur kommer det att se ut om fem år. På kvinnodagen kunde man önska en manifestation för alla invandrarkvinnors lika värde. Tänk, att om man vill leva, tvingas lämna sin kärlek och gifta sig med den man som släkten väljer. Myndigheterna uppger att det finns 125.000 unga som lever med hedersvåld. Att börja med att demonstrera MOT detta skulle jag högakta. Det om något vore ett bevis på allas människors lika värde!

Verkligheten som Schrödingers katt

Är bilden av Sverige en röd liten stuga eller är det en brinnande bil? Det beror på vilken du frågar. Den som är övertygad om att Sverige aldrig har varit tryggare kommer förstås att peka på den röda stugan men för den som lever i en annan verklighet blir svaret ett annat.
Likaså om USAs folkvalde president är en lögnare eller ej. Jo, han är en lögnare för att han sade ”i fjol” när siffrorna i stället avsåg 2015. Men i det stora hela har han faktiskt rätt.
Verkligheten är nog som med Schrödingers katt, som både var död och levande.
Har ni förresten något exempel på någon som blivit lika mobbad som president Trump? Det har inte jag i alla fall! Karln blir ju mer illa behandlad än massmördare och terroristledare! Och av praktiskt taget ALLA från vänster till höger. Flera sidor i DN varje dag! Detta trots att han inte sänkte ersättningen till behövande, subventionerade medicinen och ville ha betald föräldraledighet.
Han är ju entreprenör och inte speciellt diplomatisk av sig, men han har ju fru och barn. Har någon tänkt på hur de upplever när pappa blir hånad och skymfad på alla möjliga och omöjliga sätt?
Jag har ALDRIG gillat mobbning: Jag tycker det är fegt! Och hur skall alla mobbare känna sig om presidenten faktiskt blir skjuten. Sänt händer ju faktiskt… Blir han i så fall ”bra”?
Bra är i alla fall att det nu går mot vår och att solen lyser ovanför molnen!

RSS 2.0