Uppgörelser
När vi var på hemväg i går möter vi en bil, som var misstänkt lik den sonen har, men det var en hästkärra efter. Litet fundersam blev jag allt. Men nej, det var inga kor i första hagen inte. Men, vad är det för ko som står och tittar ut över sjön, i hagen med alla djur? Henne känner jag inte igen. Jag ringer sonen och frågar.
Nja, du får väl titta efter, sa han. Och så får du gå och prata med den nya, hon är snäll, de två andra går vid skogen. När man släpper ihop djur som inte känner varandra måste de först göra upp om rangordningen och det var de tydligen inte klara med. Lille Skranken, den svarta lilla tjuren - fast även han är ju kastrerad - kom efter mig. Men då kom han i slagsmål med den största av de tre nya. Han blev liggande nere i ett lerigt dike och stångandet fortsatte. Då trodde jag allt att hans sista stund var kommen, men han kom upp igen och fortsatte att gå efter mig. Djuren vet ju att i mina fickor finns det påsar med äppelbitar... Vi lyckades i alla fall få de tre nya samlade och så fick det vara i natt.
På morronen tog jag litet ensilage och gick ned till nykomlingarna, men sedan var de faktiskt uppe mellan de andra djuren för att återigen gå åt skilda håll. Men de anpassar sig nog till det nya sällskapet våra underbara Higland Cattle. Men hur skall det gå när den nya tjuren kommer? Då blir det nog kamp med den ledande av våra två kastrerade tjurar. Det behöver man inte oroa sig för idag, den dagen den sorgen!
