IngridFredriksson

Vatten kan lösa de flesta kemiska grundämnen och föra dem med sig. Järn, kalcium och kväveföreningar är bara några exempel på ämnen som kan lösas i vatten. Kemiskt rent vatten existerar inte i naturen. Vattnets lösningsförmåga är en förutsättning för livet självt. Vattnet som stiger i växterna transporterar löst näring till växternas alla delar. Likaså försörjs människokroppen med näring som lösts i vattnet i blodet.

Hur är det då med oljor och apolära ämnen, som inte är vattenlösliga? Just detta förhållande , att en del ämnen tycks älska att uppehålla sig i vatten medan andra skyr det, är nyckeln till hur vatten hjälper livets viktigaste byggstenar ? gener och proteiner att uppnå den specifika, tredimensionella form som bestämmer de stora biomolekylernas funktion. När proteiner reagerar med varandra eller med generna är det nämligen avgörande att molekylerna passar i varandra.

Nybildade proteiner kommer ut ur cellens proteinfabriker som en lång pärlrad av aminosyror, och först i cellvätskan vecklar proteinet samman sig i sin kompakta tredimensionella form. En del av aminosyrorna är vattenskyende, och de vecklas naturligt in i centrum av proteinerna, där de slipper all kontakt med vattnet, medan andra aminosyror är vattenälskande, varför de i stället hamnar på proteinets utsida.